Passivitet i Västernorrland skadar Jämtlands län

Pressmeddelande 2016-12-09

Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västernorrland schabblar med miljöprövningar vilket skapar problem i Jämtlands län. Viktiga investeringar i våra basnäringar försvåras, och det gäller såväl vägbyggnation som energisatsningar.
– Jag är förvånad över att länsstyrelsen i Västernorrland är så passiv i handläggningen av ärenden och vägrar att ta emot hjälp från länsstyrelsen i Jämtlands län, säger Per Åsling.
Därför har Per Åsling i dag lämnat en fråga till statsrådet om minskade handläggningstider.

SKRIFTLIG FRÅGA TILL STATSRÅD
Till statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Handläggningstider vid länsstyrelserna

Handläggningstider för tillstånd för miljöfarlig B-verksamhet vid landets länsstyrelser har enligt en undersökning från Ramböll 2015 blivit allt längre de senaste åren.
Skogforsk visar 2016 att handläggningstiderna skiljer mycket mellan olika länsstyrelser beroende på arbetssättet . Även myndigheters processer bör kunna kvalitetssäkras med avseende tid.
Det borde gå att utvärdera hur tidsåtgången ser ut i olika delar av länsstyrelsens handläggning för att kunna sprida kunskap om de arbetssätt som är mest effektiva.
Det är idag ett lotteri för medborgare och företag att söka miljötillstånd för täkter och annan miljöfarlig verksamhet. Största nitlotten tycks de dra som söker tillstånd via Västernorrlands län. Där har länsstyrelsen den 7 december 2016 JO-anmälts för långsam handläggning.
Handläggningstiden påverkar kostnaden för vägbyggnad och vägunderhåll i både Västernorrland och Jämtland. Det kan även fördröja vissa projekt, t ex en stor vindkraftspark i Hammerdal. Där saknas ännu tillstånd för täkten (Fyrås 2:4). Ansökan inlämnades i december 2014 och i mitten av november 2016 har länsstyrelsen enligt uppgift inte ens öppnat ärendet. Hela projektet om 120 vindkraftverk är kostnadsberäknat till ca 5 miljarder kronor.
Andra länsstyrelser kan mot ersättning bereda ärenden åt länsstyrelser som av olika skäl har byggt upp en orimligt stor ärendebalans. Länsstyrelsen i Jämtlands län har erbjudit länsstyrelsen i Västernorrlands län att handlägga ärenden, men erbjudandet har avvisats.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att effektivisera handläggningen vid landets länsstyrelser och för att minska skillnader i handläggningstid mellan olika länsstyrelser?

Per Åsling (C)

Vad gör ministern för asylboende i Åre?

Fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson

Integration i Åre kommun
Sverige utvecklas när människor från andra länder kommer hit. För att samhället ska vara öppet krävs en politik som ger alla samma rättigheter och skyldigheter. Då får vi ett bättre land att leva i. Och det är jobben som är nyckeln. Det är viktigt att snabbt få ett jobb under första tiden i Sverige. Där skapas kontakter som gör det lättare för dig med utländsk bakgrund att snabbt komma in i det svenska samhället.
Enskilda medborgare, civilsamhället, näringslivet och exempelvis kommuner har inte minst det senaste året gjort stora insatser för att säkerställa ett så bra mottagande som möjligt. De goda exemplen på integrationsprojekt är många. I Jämtlands län finns konkreta exempel på hur näringsliv, civilsamhälle och kommun tillsammans sett till att nyanlända i stor utsträckning kunna få både praktik och jobb.
Mot denna bakgrund är det därför bekymrande att jag fått ett brev från en företagare i Åre kommun angående nedstängningen av tre asylboenden. Brevets innehåll citeras nedan.
1. Sprint. Svenska från dag ett har genomförts helt och hållet med hjälp av volontärer. 300 personer får svenska från dag 1 utan kostnad för staten.
2. Det har medfört att vi fått ut flest personer på praktik i vårt land. Jämtland har haft 95 praktikanter igång.
3. Det har medfört att vi just nu får ut många av dessa i arbete med avtalsenliga löner och de blir skattebetalare.
4. Utbildning i yrkessvenska bedrivs på Åre Fjällsätra. Dessa blir anställningsbara inom en 3 veckors period i turistnäringen.
5 Tillverkning av Attefallshus har inletts för att möjliggöra flytt av dem som fått jobb från Asylanläggningarna. De betalar egen hyra, mat och resor och blir inte belastning för Migrationen. De blir i stället 30% skattebetalare
6. Upp mot 40 personer har fått körkort av våra nyanlända som fått asyl. Körkortsskolan bedrivs från Åre Fjällsätra.
7. Vi har fått tillstånd att även asylsökande kan genomföra trafikutbildning, 15 elever anmälda i kväll till Trafikverket och inbetalar själva summan för körkortstillstånd.
8. 250 barn går i skola från Sveriges näst största flyktingboende Continental in. Det blir lugn och ro i familjer och barnen får hopp för framtiden.
9. Upp mot 900 volontärer har engagerat sig och genomfört beundransvärda insatser det gångna året.
Detta är ett bevis på det starka engagemang och de möjligheter som finns för att säkerställa ett gott mottagande av nyanlända. Praktik och jobb är avgörande för integrationen och de resultat som kan uppvisas i Åre kommun är ett resultat av det samarbete som sker mellan lika delar i samhället. Nu riskerar Migrationsverket att rasera detta goda arbete om tre asylboende läggs ner. Det innebär en tvångsförflyttning av människor som börjat bygga sina liv på orten.

Fråga: Vilka åtgärder avser ministern vidta för att boende på asylboende i Åre kommun fortsatt kan stanna kvar i kommunen?

Per Åsling (C)

Ska kilometerskatten få avfolka halva landet?

reaxcer1Från vänster Per Åsling, Bo Ottosson, Curt Sillström

Reaxcers ordförande Bo Ottosson är mycket oroad över regeringens förslag om kilometerskatt. Det framkom vid ett möte med riksdagsledamot Per Åsling och östersundsåkaren Curt Sillström.

– Jag tycker att det är konstigt att inte medborgarna reagerar. Det här drabbar ju alla som ska köpa mjölk eller bräder, och särskilt i Norrlands inland för det är ju här de långa avstånden finns. Kilometerskatten gör det olönsamt att frakta skog och det i sin tur drabbar industrin och jobben. Åkerinäringen drabbas först i andra hand, när våra kunder inte har råd att anlita oss. Det är ett oerhört konstig sätt att fylla på statskassan genom att avfolka ett halvt land. Det är hårda ord, men det är faktiskt vad det handlar om, säger Bo Ottosson.

– Vi är oroade. Det här är en allvarlig situation. Reaxcer och åkarna är inte så vana att jobba med opinionsbildning, men vi ska prata med de politiker vi kan, så att de tar beslut baserade på fakta. Vi har många företag i länet och vi hoppas få hjälp av dem att berätta om konsekvenser av förslaget så att medborgarna också förstår vad som står på spel. För mig är det som sagt orimligt att politiker vill stänga halva landet, säger Bo Ottosson.

Miljöminister Karolina Skog, MP, har bekräftat att det blir en skatt på avstånd – kallad kilometerskatt – och Centerpartiet driver nu en riksomfattande kampanj mot förslaget. Per Åsling, som är skattepolitisk talesperson för Centerpartiet och riksdagsledamot i Jämtlands län, är mycket kritisk.

– Kilometerskatten är ett direkt hot mot företagen, jobben och landsbygden. Dessutom kommer det att drabba både skogsnäringen som är basen i omställningen till gröna drivmedel och övriga basnäringar i länet, jordbruket och besöksnäringen. Det är en åtgärd som bara syftar till att dra in pengar för att täcka hålen i regeringens budget. Eftersom det i praktiken är en skatt på avstånd drabbas boende och företag i länet extra hårt, säger Per Åsling.

– Jag har besökt många företag i länet och samtliga får ökade kostnader på hundratusentals kronor varje år. Det är en kostnad som man måste lägga på priset, och det försämrar våra företags konkurrensmöjligheter mot företag i områden med kortare avstånd men också utländska företag som lyder under andra skatteregler, säger Per Åsling.

– Det här är en politik som är skadlig för både svensk landsbygd och Norrlands inland. Jag kräver därför besked från länets ledande socialdemokrater och miljöpartister: Är ni beredda att införa denna pålaga på jämtländska invånare?