Nu måste Meråkerbanan prioriteras igen

När Senterpartiet satt i regering togs beslut om att rusta Meråkerbanan. Höyre-regeringen har omfördelat pengarna till Oslo. Det är olyckligt eftersom Sverige har investerat i Stora Helvetet. Nu gäller det att öka pressen på den norska regeringen och jag har därför lämnat en fråga till vår infrastrukturminister Tomas Eneroth om att göra det.

Mellanriksbanan Sundsvall – Östersund – Trondheim, i sin helhet öppnad 1882, har haft – och bör även framöver ha – en viktig roll när det gäller att binda samman Mittskandinavien.

På svensk sida elektrifierades banan fram till Storlien 1945, men på norsk sida är banan ännu inte upprustad och elektrifierad. Detta trots att en elektrifiering har diskuterats i decennier och medel finns anslagna i den nationella transportplan (NPT) som antogs av stortinget 2013. Inför stortingsvalet förra året lovade alla partier att nu skulle upprustningen äntligen ske.

Enligt beslutet i NPT skulle upprustningen startat 2017, men den sittande regeringen i Oslo har skjutit upprustningen på en obestämd framtid. Det finns signaler om elektrifieringen överhuvudtaget inte blir av och fylkesordföranden i Trøndelag varnar till och med för att Meråkerbanen kan komma att läggas ned.

Meråkerbanen har stor betydelse även för Sverige och i synnerhet för Jämtland. Med en modern järnvägsförbindelse kan såväl persontrafiken, och därmed pendlingen över gränsen, växa och godstrafiken kraftigt öka. Att knyta samman Tröndelag och Jämtland genom bra järnvägsförbindelser skulle kraftigt stärka den gemensamma regionen. Gods som annars skulle gå på järnväg ner genom Sverige till Göteborg och andra hamnar kan i stället transporteras ut till Trondheimsfjorden för vidare transport per båt. Något som skulle minska trycket på det svenska järnvägsnätet.

Sverige rustar och elektrifierar för närvarande de återstående 3,5 kilometer järnvägssträcka mellan Storliens station och riksgränsen. Bland annat uppförs en ny, stabil järnvägsviadukt över ”Stora Helvetet”. Vårt land tar alltså ansvar för sin del av Mellanriksbanan, medan Norge skjuter upprustningen på en obestämd framtid. Det är fullständigt oacceptabelt.

Formellt är upprustningen av Meråkerbanan en nationell angelägenhet, men det är bara på papperet. Det är ett gemensamt intresse att vi får en väl fungerande järnväg över gränsen hela vägen från Östersund till Trondheim.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Eneroth:

Är ministern beredd att kontakta sin norska kollega för att påverka och påtala vikten av att Meråkerbanan snarast rustas och elektrifieras?

Landsbygdsmotionen

Centerpartiets Landsbygdsmotion (2017/18:4116) innehåller många förslag som är angelägna för Jämtlands län: regionala skattebaser, vattenkraftåterbäring, differentierade arbetsgivaravgifter, decentraliserat strandskydd och andra åtgärder som innebär att det blir lättare att bo och driva verksamhet i länet.

Innehåll
Underlätta för jobb och företagande
Minskat regelkrångel för landsbygdsföretagare
Underlätta kompetensförsörjningen
Möjlighet att bo, leva och verka på landsbygden
Ökat byggande
Koppla upp hela landet
Bättre vägar och järnvägar
Mer makt åt landsbygden
Regionaliserade skattebaser
Omlokalisering av statliga myndigheter
Flytta makt från staten till regionerna
Trygghet i hela landet
En närvarande polis
Jämlik och tillgänglig vård
Sverige behöver grön tillväxt
Stärk jordbrukets konkurrenskraft
Utveckla skogens möjligheter
Stärk äganderätten och brukanderätten
Låt inte svensk landsbygd betala för Brexit

Klicka här för att läsa alla förslagen i motionen:
www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-201718179-en_H5024116

Det enskilda skogsbruket ska försvaras!

Debatten om skogsbrukets villkor har varit intensiv. Anledningen är att äganderätten inte har respekterats. S och MP har i regeringsställning frångått att produktions- och miljömålen ska vara jämställda. Myndigheter har fått och tillåtits göra nya tolkningar av regelverk. Skogsägandets långsiktiga villkor har åsidosatts och rättsosäkerhet har skapats.

Skogsvårdslagsutredningen som presenterades i oktober är ytterligare ett hårt slag mot skogsbruket. Förslagen i utredningen hotar åter det privata ägandet på ett sätt som vi inte sett förut och gör det svårare att driva skogsbruk.

Utredningen har fått hård kritik, inte minst för att den gör det lättare för miljöorganisationer att överklaga pågående markanvändning som redan fått tillstånd. Det innebär att äganderätten och egendomsskyddet äventyras när allt fler, utan lokal anknytning, kan stoppa den lilla skogsägarens avverkning. Med utredningens förslag kan en intresseorganisation i Stockholm sätta stopp för en avverkning i vårt län. Dessutom kommer överklagandena leda till stora kostnader. Det slår hårdast för små skogsägare och lägger en skugga över skogsbruket i länet och i Sverige.

Vid en första anblick kan utredningens förslag om en ökad miljöhänsyn verka oskyldigt men problemet är att utredningen inte tittat på vad det innebär när det blir svårare att driva ett fungerande skogsbruk. Konsekvensanalyser saknas. Den nämner inget om vad förslagen får för effekter, varken vad gäller klimatutsläpp eller för export och jobb i den viktiga skogsnäringen.

För Centerpartiet är det självklart att skogsbruket spelar en nyckelroll för svensk ekonomi, jobben och produktionen av förnybar energi. Därför behöver skogsbruket få rätt förutsättningar att förvalta skogen med frihet under ansvar. Det småskaliga skogsbruket har i flera generationsled skapat en mångfald och långsiktighet inom naturvården, men med utredningens förslag kommer det småskaliga skogsbruket straffas hårdast.
Vi vill stärka äganderätten och att markägare ska kunna fortsätta förvalta sina familjeskogsbruk i Offerdal och alla andra delar av länet i många kommande generationer.

Per Åsling, C, riksdagsledamot

Myndigheterna kostar onödigt mycket

Intervju i Altinget angående att lokalhyran för de statliga myndigheterna ligger en bra bit över 20 miljarder kronor och hyran per kvadratmeter har ökat med drygt 20 procent på en sjuårsperiod. Samtidigt har lokalarean i Stockholm och Malmö ökat, men minskat i övriga landet. Stockholm, där 22 procent av befolkningen bor, står för 29 procent av lokalarean och hela 39 procent av lokalkostnaderna.

– Ta Skatteverket som exempel. Bara genom att flytta från Södermalm i Stockholms innerstad till Solna har man sparat 90 miljoner kronor om året i lokalkostnader. Och då handlar det om en flytt inom Stockholmsområdet, säger Per Åsling till Altinget.

Läs artikeln här: www.altinget.se/rikspolitik/artikel/per-aasling-myndigheterna-kostar-onodigt-mycket