Mjölkkronan och landsbygdsprogrammet kan rädda länets mjölkbönder

Mjölkböndernas kris har nu blivit akut, även här i länet. Rysslands importstopp som infördes 7 augusti, samt minskad efterfrågan på mjölkprodukter i EU, har resulterat i att världsmarknadspriset på mjölk sjunker.

Stora livsmedelskedjor använder situationen för att pressa enskilda producenter att sänka priset – men enskilda butiker och konsumenter får inte del av sänkningen. Storföretagen ökar sin marginal. För bönderna har ersättningen återigen sänkts.

Nu krävs handling, både omedelbart och på längre sikt. Böndernas intäkter måste öka och det kan ske på två sätt:
– Genom politiska beslut.
– Genom att svensk mjölk betalas som den kvalitetsprodukt den är.

Vi vet att konsumenter är beredda att betala för närproducerade livsmedel.

Jag föreslår nu två akuta insatser för att börja räta upp situationen.

• Mjölkkronan återinförs, vilket innebär att det läggs på en krona på priset på mjölk som producerats i länet. Den kronan går oavkortat till bonden. Butiker och konsumenter i länet kan på detta handgripliga vis snabbt hjälpa till att lindra den värsta krisen.

• Regeringen, med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i spetsen, måste omedelbart agera mot EU-kommissionären Phil Hogan för att få beslut om Landsbygdsprogrammet. I det ligger både en kopeng och en djurvälfärdsersättning. Ersättningarna är planerade sedan länge och avsedda att hjälpa svenska bönder att ta sig igenom den hårda konkurrenssituation som uppstått genom att svenskt lantbruk (via svensk lagstiftning) håller en högre kvalitet än övriga EU.

Nu måste vi konsumenter, handlare och bönder agera tillsammans, innan det är för sent. Jag bjuder in till ett möte i Trångsvikens bygdegård 1 februari kl 19.

Jag vill att vi tillsammans diskuterar hur vi kan höja betalningen för den jämtländska mjölken och ta fram en handlingsplan för hur mjölknäringen ska utvecklas i vårt län.

Per Åsling

Kommentar till Decemberuppgörelsen

Vi har under hösten haft ett exceptionellt politiskt läge i Sverige. Det kulminerade när Sverigedemokraterna, genom att inte lägga ner sina röster i budgetomröstningen, valde att bryta mot den praxis som gällt i årtionden. Denna praxis är grunden för att Sverige kunnat ha minoritetsregeringar, vilket varit mer regel än undantag i modern tid. Sedan enkammarriksdagen infördes 1970 är det bara tre regeringar som haft egen majoritet: Fälldins första och andra samt Reinfeldts första.

Sverige måste kunna regeras i minoritet. Det har därför varit nödvändigt att skapa spelregler för detta. Överenskommelsen har varit att den partikonstellation som har störst stöd släpps fram. Så skedde även vid höstens val av statsminister. I samband med budgetprocessen blev det emellertid uppenbart att de konstitutionella spelreglerna behöver förtydligas.

Den överenskommelse som nu gjorts av allians- och regeringspartierna innebär att den partikonstellation som har störst stöd släpps fram, även när det gäller budgetbeslut. Samsynen över blockgränserna om hur Sverige ska styras gäller nu mellan de sex ingående partierna fram till valet 2022.

Den uppkomna situationen hade kunnat undvikas. Centerpartiet har vid flera tillfällen lyft behovet att tydliggöra beslutsprocessen när det gäller budgetar. Detta konkretiserades i en artikel på DN Debatt 9 december, undertecknad av Alliansens partier. Nu är det grunden för uppgörelsen. S har köpt det vi sagt hela tiden. Det här innebär också en uppgörelse om att enskilda budgetdelar inte ska kunna brytas ut ur budgeten, vilket socialdemokraterna gjort vid flera tillfällen under förra mandatperioden.

För Centerpartiet är det viktigt att skapa långsiktiga spelregler. Det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl. Tack vare detta ramverk har vi en av Europas starkaste ekonomier. Överenskommelsen är viktig för att upprätthålla det internationella förtroendet för Sveriges ekonomiska stabilitet och för att det ska bli möjligt att ta långsiktigt ansvar även i opposition. För oss har det också varit viktigt att värna om och stärka demokratin. På det här sättet gör vi det, genom att se till så att riksdagen fungerar, och att minoritetsregeringar, som vi oftast har i detta land, kan få igenom sin budget samtidigt som oppositionen kan driva en konstruktiv oppositionspolitik och granska regeringen.

Service är en nyckel till de nya jobben

Grunden för att vi ska kunna bo, leva och verka i hela Jämtlands län och i hela landet är att det finns jobb. Därför är en politik som gynnar jobbskapandet i växande företag nödvändig. I vårt län växer nio av tio nya jobb fram i små och nya företag. Om jobben ska bli fler måste vi underlätta för de som skapar jobben, alltså de företagsamma människorna.

Allt detta kan framstå som enkelt och logiskt. Likväl är vi alltför få som i kommuner, regioner och i riksdagen driver en sådan politik. För oss som centerpartister är det självklart att landsbygden ska ha en fungerande ekonomi, stå på egna ben, och inte vara beroende av staten.

Många upplever att grundläggande samhällsfunktioner blivit allt glesare. En grundläggande service på rimligt avstånd från där man bor och verkar är en förutsättning för att en ort ska överleva på längre sikt.

Vi vill därför införa en servicegaranti som innebär rätt till en grundläggande offentlig service i hela landet. Det innebär konkret en lägsta nivå – ett golv – på tillgången till samhällstjänster och service som vi som medborgare i Sverige har rätt till, oavsett var i landet man bor.

Viktiga delar i en grundläggande service i hela landet är fortsatta bredbandssatsningar, rätt till postservice, tillgång till försäkringskassa, arbetsförmedling och närvarande polis, uppföljning av mobiltelefonioperatörernas utfästelser om täckning etcetera.

Offentliga aktörer, exempelvis Posten, agerar på ett oacceptabelt sätt genom neddragning av service. Därför har Centerpartiet i Jämtlands län sett till att PTS, Post- och Telestyrelsen som är den statliga myndighet som kontrollerar Posten, ser över Postens neddragningar i Härbärgsdalen. Vi såg också till att den statliga serviceutredaren Catharina Håkansson Boman gjorde en resa till Kallsedet och på plats fick information om de utmaningar som invånarna ställs inför. Vi vill uppmuntra nya moderna servicelösningar där samordning av olika funktioner kan ske. Vi hoppas att Lidsjöberg kan bli ett pilotprojekt som bildar modell för övriga landet. Tack vare att PTS och länsstyrelsen nu granskar Härbärgsdalen räknar vi med att postlådorna kommer till användning igen.

Självklart är också den kommersiella servicen, affären, bankomaten och bilverkstaden, en viktig förutsättning för landsbygdens och hela landets tillväxt. Få av oss är beredda att bo och driva företag på en plats där det är ett stort och tidskrävande projekt att tanka bilen eller att köpa några liter mjölk.

Den politik vi fört, exempelvis i det kommande Landsbygdsprogrammet, ger möjlighet för fler lanthandlare, fler tankstationer och apotek och andra kommersiella nyckelfunktioner att finns kvar, utvecklas och nyetableras i hela landet. Denna satsning måste fortsätta!

Per Åsling, riksdagsledamot C
Eva Hellstrand, gruppledare landstinget C