Felräkning drabbar landsbygden

– Som det ser ut blir nästan 5400 hushåll i Jämtlands län ställda utan bredband. Över 70 procent av det som planerats ser ut att gå i stöpet. Det är inte rimligt att det slår så här snett, säger Per Åsling (C).

Jordbruksverkets beräkningar har kraftigt underskattat byggkostnaderna för bredband. Det innebär att lågt räknat 50 000 hushåll i landet riskerar bli utan bredband.
Meningen var att de 3,7 miljarderna skulle räcka till 148 000 hushåll, men i verkligheten tycks det bara bli knappt 100 000.

– Vi i Centerpartiet menar ju att bredband är det femte transportslaget och därför är detta riktigt allvarligt. Ska det vara möjligt att bo, driva företag och jobba på ett modernt sätt i hela landet, då måste bredbandet också finnas över hela landet, säger Åsling.

Jordbruksverket och EU har kraftigt felberäknat byggkostnaderna. Det är dock, enligt Åsling, inte skäl nog att sänka ambitionerna. Regeringen måste vända på varenda sten för att kunna bygga ut åt fler.

– Det här behöver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht agera på. Men det ser tråkigt nog mörkt ut. För bara någon vecka sedan ville ju ministerkollegan från Miljöpartiet, Mehmet Kaplan, till och med införa skatt på bredbandet, säger Åsling.

Brev till Inlandsinnovations nya VD

Inlandsinnovations styrelse har utsett en ny VD, Peter Gullander. Jag vill hälsa honom välkommen till det betydelsefulla jobbet.

Hej Peter,

Först vill jag gratulera dig till det nya jobbet och lyckönska dig i ditt nya, för norra Sveriges företagare mycket viktiga, uppdrag. Inlandsinnovation är regeringens viktigaste satsning på företagsamhet i inlandet och norra Sverige på många år. Två miljarder kronor i riskvilligt kapital som är tänkta att utveckla idéer, företag och arbetstillfällen i vår del av landet är en central del av näringspolitiken och det finns många förväntningar på Inlandsinnovation och dig.

Många av de förväntningar som restes när Inlandsinnovations två miljarder satsades har också infriats. Norrland har fått tillgång till ett stort kapital och inte mindre än 35 direkta investeringar har skett i företag med framtiden för sig. Indirekt har än fler företag fått del av de 2 miljarderna. Inlandsinnovations kapital har också gett Norrlandsfonden ytterligare möjligheter att ge topplån till företag i olika branscher och bolagets engagemang i Kreditgarantiföreningen Norr har möjliggjort för föreningen att förmedla borgensåtaganden för företag som behövt låna i bank för sin fortsatta tillväxt och utveckling.

Drygt 600 miljoner kronor har förmedlats genom investeringar i och utlåning till företag i norra Sverige. Dessa flera hundratals miljoner arbetar nu i företagen och bidrar till tillväxt, utveckling och nya arbetstillfällen i norrländska företag. Detta är självklart en framgång.

Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. När riksdagen satsade de 2 miljarderna på norrländskt näringsliv så skedde det mot bakgrund av att det var för få finansiella aktörer som trodde på inlandet. De folkvalda i Sveriges riksdag, beslutet var enhälligt, förväntade sig att deras satsning skulle våga mer och satsa mer på företag och företagare än vad banker och andra aktörer gjorde. Det finns ett problem med att resurser, kompetens och idéer från inlandet och norra Sverige bedöms efter en skala som är anpassad till storstädernas näringsliv. Detta problem ville riksdag och regering åtgärda genom satsningen på Inlandsinnovation.

I den kritik som Inlandsinnovation fått har också en del handlat om att bolaget inte riktigt klarat av att bedöma de norrländska idéerna, företagen och företagarna utifrån den verklighet de arbetar i och de förutsättningar de har i sin vardag.

Detta gäller också de andra statliga aktörerna inom kapitalförsörjningen. Även hos dem finns det inte sällan en inställning och ett arbetssätt som snarare utgår från storstadens förutsättingar än från inlandets. Det är därför viktigt att IIAB också kompletterar andra statliga aktörer. Det uppdrag och det fokus som riksdag och regering gett Inlandsinnovation innebär att bolaget har en unik roll och möjlighet att utveckla inlandets och Norrlands företag.

Det blir därför en viktig utmaning för dig att utveckla verksamheten så att den bättre kan bedöma och hitta potentialen i alla de goda idéer som finns. Inlandsinnovations arbetssätt måste självklart utgå från de förutsättningar som gäller i bolagets verksamhetsområde. Inte från hur privata riskkapitalbolag arbetar i Stockholm. De har en helt annan verklighet att utgå från och ett helt annat uppdrag som syftar till att ge ägarna vinst. Inlandsinnovations mål är inte att ge ägaren, staten, vinst utan istället att ge möjligheter för företag som bankerna inte vågar tro på. Sedan ska arbetet ske på marknadsmässiga grunder. På lång sikt ska också de 2 miljarder kronorna investeras så klokt att de kan finnas kvar för nya investeringar i framtiden.

Detta var, och är, riksdagens krav på Inlandsinnovation som jag ser det:

– Investera och våga satsa på idéer, företag och företagare som banker inte vill eller vågar arbeta med,

– Gör det långsiktigt och tålmodigt,

– Utgå från den verklighet och de förutsättningar som gäller för idéer och företag i norra Sverige så du inte missar den potential som finns,

– Arbeta tillsammans med andra investerare som vågar tro på Norrland – all kompetens kan inte finnas på Inlandsinnovations kontor, det finns mycket kunskap och investeringsvilja runt om i ert stora och spännande område.

Om du har dessa utgångspunkter i tankarna när du nu snart tar dig an uppdraget som VD i Inlandsinnovation så tror jag att du har goda förutsättningar med att lyckas uppfylla det riksdag och regering förväntar sig av dig och Inlandsinnovation.

Än en gång, lycka till!

Vilseledande i Dagens Industri

Med anledning av Dagens Industris artiklar i dag vill jag göra några kommentarer:

– Jag har före och under hela min tid som riksdagsledamot även varit aktiv inom det lokala näringslivet. Detta arbete har jag varit helt öppen med i mina båda personvalskampanjer. Min drivkraft i både näringsliv och politik är att stärka den ekonomiska basen i Jämtlands län för att på sikt skapa ett attraktivt näringsliv som gynnar hela regionen.

– Av de bolag som Dagens Industri i dag skriver om har jag ett engagemang i två: Trångsviksbolaget, där uppdraget under alla år varit helt ideellt, och jag har aldrig plocka ut en enda krona i lön eller annan ersättning, samt Ekonord, där uppdraget från början var helt ideellt men jag nu har fått ett styrelsearvode på 40.000 kronor.

– Jag är en av cirka 100 aktieägare i Trångsviksbolaget och har alltså inte haft någon privat ekonomisk vinning. Mitt engagemang via Trångsviksbolaget har skett på ideell basis under 14 års tid.

– Att folk känner varandra är svårt att undvika när man jobbar i ett litet län som Jämtland. Men eftersom mitt engagemang har varit ideellt har jag aldrig upplevt några intressekonflikter.

För mig är det viktigt stärka finansieringsmöjligheter för bolag i Jämtlands län och övriga inlandet, som en del av mitt arbete för stärka landsbygden. För att fler människor ska kunna bo här krävs flera arbetstillfällen. Det i sin tur kräver fler och växande företag.