Folkhälsoinstitutet i Östersund skapar kvalificerade jobb

Vilka åtgärder kommer socialministern att vidta för att säkerställa den positiva utveckling som omlokaliseringen inneburit för folkhälsoområdet och för arbetsmarknaden i Östersund?

Det undrar Centerpartiets riksdagsledamot Per Åsling i en skriftlig fråga till socialminister Göran Hägglund (KD).

Per Åsling skriver:

”Liksom flera andra myndigheter under socialdepartementet utreds nu Statens folkhälsoinstitut av den s k Statens vård- och omsorgsutredning. Vilka förslag den särskilde utredaren kommer att lägga senast den 15 april 2012 kan ingen i dagsläget säga. Det är dock viktigt att utredaren får korrekta underlag från de granskade myndigheterna och att myndighetsledningar inte föregriper utredningens förslag genom att ändra i förutsättningarna för verksamheten i strid med till exempel beslut om en myndighets lokalisering.”

”Det finns mot bakgrund av detta anledning att fundera över hur man bör tolka ledningen för Statens folkhälsoinstitutet när den såväl kommunicerar frågan om verksamhetens lokalisering som när den hanterar frågor om strategiskt placerade medarbetares tjänstgöringsort. Till exempel har myndighetschefen i en skriftlig intervju på myndighetens intranät uttalat att såväl försörjningen av expertkompetens som kontakten med andra myndigheter och politiska institutioner försvåras av dagens lokalisering.”

Per Åsling säger:

– Flytten av Statens folkhälsoinstitut har inneburit att Östersunds och Jämtlands arbetsmarknad fått ett värdefullt tillskott av kvalificerade arbetstillfällen inom ett kunskapsintensivt och framtidsinriktat område samtidigt som institutets verksamhet fortsatt att utvecklas i positiv riktning.

– Lokaliseringen har även inneburit att det kluster av statliga kunskapsmyndigheter som etablerats i Östersund har kunnat fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt, säger Per Åsling.

Länk till Per Åslings skriftliga fråga på riksdagens webbplats »

Kartlägg spritsmugglingens omfattning

PRESSMEDDELANDE 2011-04-28

Nyligen kom Tullverkets årsstatistik över beslagtagen smuggelsprit för 2010. Siffrorna visar på en enorm ökning, vilket oroar oss som värnar den svenska alkoholpolitiken och rättsordningen i landet. Problemet är att meningarna går isär när det gäller smugglingens utveckling. Polisen och Tullverket anser att den ökar, medan SoRAD hävdar att den minskar. Situationen kräver ett klargörande – en utredning vore ett första steg.

Enligt Tullverkets senaste årsstatistik över beslagtagen alkohol fortsätter den illegala införseln att öka. Jämfört med 2009 beslagtog Tullverket drygt 60 procent mer starksprit under 2010 samtidigt som mörkertalet enligt tulltjänstemännen är stort.

– Jag motionerade i höstas om behovet av flera kraftfulla åtgärder för att motverka den illegala handeln med alkoholvaror som pågår runt om i hela landet, bland annat genom att stärka tull och polis ytterligare. Enligt tullen är problemet akut och dessutom ökande. Det är främst våra ungdomar som drabbas av denna parallella alkoholförsäljning och därför behöver vi ta kontroll över situationen omedelbart, säger Per Åsling.

– De dubbla budskapen är ett problem: trots att Tullverket redovisar en ökning av de stora beslagen och Polismyndigheten vittnar om ökad kriminell aktivitet så anser forskningscentret SoRAD, som förser regeringen med underlag om smugglingens omfattning, att den minskar. Situationen kräver därför ett klargörande genom en utredning som kartlägger smuggeltrafikens omfattning och vilken effekt den illegala handeln har på vår förda politik, säger Per Åsling.

Fotnot
”Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning”, SoRAD, vid Stockholms universitet är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum med uppgift att initiera och bedriva socialvetenskaplig forskning inom alkohol- och drogområdet.

Hälsovalet ger många vinster

Att själv få välja är en viktig rättighet. På alla områden. Inte minst inom vården finns det många vinster med ett fritt hälsoval. För det första att makten flyttas från politikerna till medborgarna. Från beslutsfattare till patienter. Alla är vi någon gång i livet patienter, och vi vet hur viktigt det är att känna trygghet och tillit i vården. Med större valfrihet, kan man känna just det. Ökad konkurrens vässar dessutom kvaliteten.

En annan vinst med Hälsovalet är att det kan öka sysselsättningen. I hela landet. Vi vet att det finns läkare och företagare i glesbygd i Jämtland som inget hellre vill än att etablera sig i sin hemort. Och som också har kompetens och folks förtroende. Låt oss se till att de kan etablera sig! Med fler läkare och företagare runt om i bygderna ökar tillgängligheten i vården. Det tjänar vi alla på! Fler utförare inom vården kommer dessutom att behövas i glesbygden, men en åldrande befolkning.

Vårdföretagare i Jämtland län möts av stort intresse och nyfikenhet men även med viss oro. Det vanligaste argument vi möter är att det är mycket svårare att införa valfrihet i glesbygd än i tätort. Vi anser inte att så är fallet, även om man ibland får ställa sig andra frågor i glesbygd. Det är bara att peka på erfarenheterna från vårt grannland Norge där man har gått en annan väg. Det kan exempelvis vara långt mellan patienterna när vård ska ges i glesbygd. Då kan det löna sig för kommuner att samarbeta med närliggande landsting så att man kan erbjuda fler patienter vård inom ett område, även om det inte är inom samma landsting.

Vinst nummer tre rör vårdpersonalen. Hälsovalet ger de offentligt anställda fler arbetsgivare att välja bland. Och med en ökad konkurrens, skapas fler alternativ. Och det ges fler möjligheter att söka arbete. Det är utan tvekan stimulerande för all personal, inte bara inom vården, att erbjudas förnyelse och vidareutveckling i sina jobb. I glesbygdskommuner startas ofta små och lokala företag. Främst är det kvinnor som arbetat i offentlig vård och omsorg, och som väljer att starta eget. Ta till vara dessa eldsjälar så att de brinner men inte bränner ut sig!

Vi vill självklart att villkoren mellan olika vårdgivare ska vara de samma. Konkurrensneutralitet ska råda. Det betyder bland annat att samma ersättningsnivå ska gälla för olika företag som för landstingets egen verksamhet. Men minst lika viktigt är att uppdraget eller åtagandet inte är för brett, utan gör det möjligt även för små enheter att etablera sig. På så sätt kommer vi bort från stafettläkare och får istället en fast läkarkontakt även i glesbygd.

Vi vet att mångfald, trygghet och valfrihet är något som efterfrågas starkt inom vården. Hälsovalet är en reform i rätt riktning!

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
Anders W Jonsson, pol.sak. Regeringskansliet
Per Åsling, riksdagsledamot (C)
Marianne Larm-Svensson, landstingsråd (C)

Publicerades i Östersunds-Posten 2010-04-22