Dags för Norderö-broar!

Att underlätta för människor att ta sig över Storsjön har länge varit en prioriterad centerfråga. Sannsundsbron blev verklighet efter att regeringen Fälldin tillträdde 1976 och bron stod klar 1981. Rödöbron kom till efter många centerpartistiska riksdagsmotioner och stod klar 1993. Vallsundsbron byggdes 1998. Pådrivande kraft var dåvarande centerledaren i Östersund Pelle Söderberg.

Nu återstår att ersätta Norderöfärjorna med broarna som knyter ihop Hallenbygden med Annersia och Östersund. John-Erik Lidenfeldt tog upp frågan under min cykelturné 2017 och jag skrev in det i min infrastrukturmotion i riksdagen. Vi har byggt broar och nu fortsätter vi.

Nu måste Meråkerbanan prioriteras igen

När Senterpartiet satt i regering togs beslut om att rusta Meråkerbanan. Höyre-regeringen har omfördelat pengarna till Oslo. Det är olyckligt eftersom Sverige har investerat i Stora Helvetet. Nu gäller det att öka pressen på den norska regeringen och jag har därför lämnat en fråga till vår infrastrukturminister Tomas Eneroth om att göra det.

Mellanriksbanan Sundsvall – Östersund – Trondheim, i sin helhet öppnad 1882, har haft – och bör även framöver ha – en viktig roll när det gäller att binda samman Mittskandinavien.

På svensk sida elektrifierades banan fram till Storlien 1945, men på norsk sida är banan ännu inte upprustad och elektrifierad. Detta trots att en elektrifiering har diskuterats i decennier och medel finns anslagna i den nationella transportplan (NPT) som antogs av stortinget 2013. Inför stortingsvalet förra året lovade alla partier att nu skulle upprustningen äntligen ske.

Enligt beslutet i NPT skulle upprustningen startat 2017, men den sittande regeringen i Oslo har skjutit upprustningen på en obestämd framtid. Det finns signaler om elektrifieringen överhuvudtaget inte blir av och fylkesordföranden i Trøndelag varnar till och med för att Meråkerbanen kan komma att läggas ned.

Meråkerbanen har stor betydelse även för Sverige och i synnerhet för Jämtland. Med en modern järnvägsförbindelse kan såväl persontrafiken, och därmed pendlingen över gränsen, växa och godstrafiken kraftigt öka. Att knyta samman Tröndelag och Jämtland genom bra järnvägsförbindelser skulle kraftigt stärka den gemensamma regionen. Gods som annars skulle gå på järnväg ner genom Sverige till Göteborg och andra hamnar kan i stället transporteras ut till Trondheimsfjorden för vidare transport per båt. Något som skulle minska trycket på det svenska järnvägsnätet.

Sverige rustar och elektrifierar för närvarande de återstående 3,5 kilometer järnvägssträcka mellan Storliens station och riksgränsen. Bland annat uppförs en ny, stabil järnvägsviadukt över ”Stora Helvetet”. Vårt land tar alltså ansvar för sin del av Mellanriksbanan, medan Norge skjuter upprustningen på en obestämd framtid. Det är fullständigt oacceptabelt.

Formellt är upprustningen av Meråkerbanan en nationell angelägenhet, men det är bara på papperet. Det är ett gemensamt intresse att vi får en väl fungerande järnväg över gränsen hela vägen från Östersund till Trondheim.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Eneroth:

Är ministern beredd att kontakta sin norska kollega för att påverka och påtala vikten av att Meråkerbanan snarast rustas och elektrifieras?

C vill satsa på järnvägar i länet

Centerpartiet i Jämtlands län har under lång tid jobbat för att stärka Inlandsbanan och dess tvärbanor samt Mittbanan med fler tågstopp och nya terminaler för att flytta gods från lastbil till järnväg. Nu finns det i partiets budgetförslag som presenteras nästa vecka.

Alldeles nyss, på Centerpartiets partistämma i Malmö, höll Annie Lööf sitt inledningstal. I det berättade hon om de satsningar på det finmaskiga järnvägsnätet som partiet vill göra, som ett led i att stoppa klyvningen av Sverige.

– Vi måste satsa på de regionala och lokala tågbanorna. Vi har allt för länge dragits med en skuld, en skuld som nu lett till trasiga spår och nedgångna banor. Det är dags att vi nu börjar betala tillbaka den skulden, säger Annie Lööf.

Totalt satsar Centerpartiet i sin budget 4 miljarder kronor extra på järnvägar i landet, varav 1,5 är öronmärkta för länsjärnvägar.

– Om regeringspartierna gör motsvarande arbete så kan järnvägssatsningarna bli verklighet. I Trafikverkets plan som presenterades för två veckor sedan fanns inga järnvägssatsningar i länet med, vilket visar att styrande moderater och socialdemokrater i regionen har misslyckats med att kommunicera våra behov i länet, säger Per Åsling.

Välkommen till Jämtlands län @jdennelind

Telia säger att företaget jobbar med ”Framtidens nät” – vilket i praktiken innebär en nedmontering av kopparnätet på svensk landsbygd. Detta innan hushåll, företagare och besökare fått tillgång till fungerande alternativ. Rivningstakten sker snabbare än nyinvesteringarna i mobiltäckning och fiber. Kopparnätet har decimerats snabbt i Östersunds kommun. I höst försvinner nätet i många byar i Härjedalens och Krokoms kommun, och nästa vår är det Berg, Ragunda, Strömsund och Åre som drabbas av kännbara nedläggningar.

Vi blir ständigt kontaktade av privatpersoner och företag som känner oro över att teknikskiftet sker snabbare än fiberutbyggnaden.

Det handlar inte bara om fast telefoni som livlina där inte mobiltäckning finns, utan om företags möjligheter att bedriva sin verksamhet. Utan koppar – inget ADSL. Särskilt företagen är beroende av en stabil uppkoppling som ADSL. Därför är det angeläget att Telias teknikskifte nu bättre synkroniseras med utbyggnaden av bredband. Trycket på fiberutbyggnadsföretagen, brist på personal och utrustning i kombination med diverse överklaganden har resulterat i att fiberutbyggnaden i många fall ligger långt efter tidplan.

Telia har i möten med länets kommuner konsekvent vägrat justera sina nedläggningsplaner för att undvika att privatpersoner och företag riskerar att drabbas hårt. Många länsbor är med all rätt oerhört besvikna på Telia, särskilt med tanke på att Telia medverkat vid flera träffar om dessa frågor och garanterat att det som nu sker inte skulle få ske.

Den pågående och planerade nedläggningen av nuvarande teknik måste omedelbart avbrytas, tills det finns tekniska lösningar som garanterar att landsbygdskunder har tillgång till såväl telefoni som bredband.

Förra gången Telia inledde nedmontering av kopparnätet kontaktade vi Telias ledning. Vid flera tillfällen kom representanter för ledningen på besök till länet och det var uppenbart att de inte haft klart för sig hur det stod till här i länet.

De är angeläget att Telias ledning uppdaterar sig om konsekvenserna av bolagets agerande. Därför bjuder vi nu in dig Johan Dennelind som Telias VD och koncernchef att besöka länet för att på ort och ställe se vad ”Framtidens nät” innebär i Jämtlands län.

Per Åsling, riksdagsledamot

Maria Söderberg, kommunstyrelsens ordförande i Krokoms kommun

Anders Häggkvist, kommunstyrelsens ordförande i Härjedalens kommun

Kerstin Arnemo, ledamot i kommunstyrelsen i Östersunds kommun

Göran Espmark, 2e vice ordförande i kommunstyrelsen i Strömsunds kommun

Daniel Danielsson, 2e vice ordförande i kommunstyrelsen i Åre kommun