Regionala satsningar på infrastruktur driver utveckling i hela landet

Debattartikel publicerad i Östersunds-Posten 2017-04-28

Välfungerade och pålitliga tågförbindelser är en förutsättning för att människor ska kunna bo, jobba och driva företag i hela landet och är viktiga för att minska transportsektorns klimatutsläpp. För Centerpartiet handlar det om att hela landet ska leva.

Bättre järnvägsunderhåll och bra regionala järnvägar är nödvändiga för att komplettera de ordinarie stambanorna.

I Jämtlands län har vi flera exempel på järnvägar som har potential att utvidga arbetsmarknadsregionen, stärka turismnäringen och skapa tillväxt. Satsningar skulle bidra till förbättrad framkomlighet för såväl gods- som persontrafik.

Jag tänker på Inlandsbanan som sträcker sig genom vackra landskap från Kristinehamn i söder till Gällivare i norr. Banans utveckling är en fråga som är större än själva järnvägen, det handlar om att tillvarata och utveckla inlandets potential.

Jag tänker också på behovet av att sätta upp tydliga mål för infrastrukturinvesteringar. Det vore rimligt att möjliggöra trafik mellan Östersund och Stockholm på fyra timmar eller Östersund–Trondheim på mindre än två timmar.

Det finns en alltför traditionell syn på hur infrastruktur ska finansieras, nämligen via statens budget. Centern anser att vi måste öka samfinansierandet av infrastrukturprojekt och öppna för nya former av finansieringsmetoder.

Infrastrukturinvesteringar behöver ett ökat inslag av offentlig-privat samverkan.

OPS innebär att en form av offentlig upphandling tillämpas där ett privat företag eller konsortium kan tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, exempelvis en järnväg. Internationellt, och även inom landet, hittar vi flera exempel på OPS-lösningar, exempelvis Arlandabanan och Öresundsbron.

Centerpartiet har under flera år drivit på att Trafikverket skulle få i uppgift att satsa på minst tio OPS-projekt.

Regeringens egen utredning föreslår nu att minst tre OPS-projekt bör prövas och det är en bra början. Vi har bland annat föreslagit Inlandsbanan och en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

Inlandsbanan är ett utmärkt projekt som lämpar sig väl för investeringar och fortsatt utveckling via OPS. Genom att utveckla Inlandsbanan minskar sårbarheten för hela landets godstransporter och möjligheten att flytta gods från väg till järnväg ökar.

En utvecklad Inlandsbana skulle ge företagare i inlandet bättre förutsättningar att konkurrera inom Sverige såväl som på en exportmarknad.

I takt med ett ökat behov av godstransporter, inte minst de stora biomassatillgångarna norr, kan Inlandsbanan fylla en viktig roll som komplement till den bottniska kustkorridoren och stambanegodsstråket.

Per Åsling (C)
riksdagsledamot

Regeringens kilometerskattsutredning: ”Enormt haveri och resursslöseri”

Pressmeddelande Centerpartiet – 2017-02-28

Regeringen har nu fått ta emot utredningen från vägslitagekommittén. Per Åsling (C), ordförande för skatteutskottet och skattepolitisk talesperson, kommenterar:

– Nonchalant att tillsätta en mastodontutredning som landat på 1000 sidor och som nu går direkt till papperskorgen. Regeringen har bara några dagar innan utredningen ska presenteras sagt att man backar från kilometerskatten för att förslaget inte var bra. Det kunde vi slå fast redan när utredningen tillsattes och det har vi påtalat upprepade gånger för regeringen. Det här är ett enormt haveri och resursslöseri från regeringens sida och har skapat oro i näringslivet, säger Per Åsling.

– Vi kan också konstatera att mycket av det vi varnat om finns skrivet klart och tydligt i utredningen. Det var en skatt som slår på jobb och företag på landsbygden. Det gav dessutom låg klimatnytta och drabbade skogsnäringen som är dem som levererar vårt biobränsle. Utredningen konstaterar att risken finns att priserna för biodrivmedel ökar med förslaget, säger Per Åsling.

– Regeringen har meddelat att de ska återkomma med ett nytt förslag. Då hoppas vi att de kan fokusera på det som ger verklig klimatnytta. Vi har ett konkret förslag som regeringen gärna kan ta. Vi föreslår en klimatrabatt för den som väljer att köpa en lastbil med förnybart bränsle i tanken. Det innebär rent praktiskt att den som köper en ny, klimatvänlig lastbil får ett avdrag på priset. På det sättet använder vi en morot, inte en piska, för att skapa en större efterfrågan på lastbilar som drivs av förnybart, säger Per Åsling.

Centerpartiet står för Närodlad politik. Vi strävar efter ett hållbart Sverige där människor får bestämma mer själva.

Passivitet i Västernorrland skadar Jämtlands län

Pressmeddelande 2016-12-09

Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västernorrland schabblar med miljöprövningar vilket skapar problem i Jämtlands län. Viktiga investeringar i våra basnäringar försvåras, och det gäller såväl vägbyggnation som energisatsningar.
– Jag är förvånad över att länsstyrelsen i Västernorrland är så passiv i handläggningen av ärenden och vägrar att ta emot hjälp från länsstyrelsen i Jämtlands län, säger Per Åsling.
Därför har Per Åsling i dag lämnat en fråga till statsrådet om minskade handläggningstider.

SKRIFTLIG FRÅGA TILL STATSRÅD
Till statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Handläggningstider vid länsstyrelserna

Handläggningstider för tillstånd för miljöfarlig B-verksamhet vid landets länsstyrelser har enligt en undersökning från Ramböll 2015 blivit allt längre de senaste åren.
Skogforsk visar 2016 att handläggningstiderna skiljer mycket mellan olika länsstyrelser beroende på arbetssättet . Även myndigheters processer bör kunna kvalitetssäkras med avseende tid.
Det borde gå att utvärdera hur tidsåtgången ser ut i olika delar av länsstyrelsens handläggning för att kunna sprida kunskap om de arbetssätt som är mest effektiva.
Det är idag ett lotteri för medborgare och företag att söka miljötillstånd för täkter och annan miljöfarlig verksamhet. Största nitlotten tycks de dra som söker tillstånd via Västernorrlands län. Där har länsstyrelsen den 7 december 2016 JO-anmälts för långsam handläggning.
Handläggningstiden påverkar kostnaden för vägbyggnad och vägunderhåll i både Västernorrland och Jämtland. Det kan även fördröja vissa projekt, t ex en stor vindkraftspark i Hammerdal. Där saknas ännu tillstånd för täkten (Fyrås 2:4). Ansökan inlämnades i december 2014 och i mitten av november 2016 har länsstyrelsen enligt uppgift inte ens öppnat ärendet. Hela projektet om 120 vindkraftverk är kostnadsberäknat till ca 5 miljarder kronor.
Andra länsstyrelser kan mot ersättning bereda ärenden åt länsstyrelser som av olika skäl har byggt upp en orimligt stor ärendebalans. Länsstyrelsen i Jämtlands län har erbjudit länsstyrelsen i Västernorrlands län att handlägga ärenden, men erbjudandet har avvisats.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att effektivisera handläggningen vid landets länsstyrelser och för att minska skillnader i handläggningstid mellan olika länsstyrelser?

Per Åsling (C)