Folkhälsoinstitutet i Östersund skapar kvalificerade jobb

Vilka åtgärder kommer socialministern att vidta för att säkerställa den positiva utveckling som omlokaliseringen inneburit för folkhälsoområdet och för arbetsmarknaden i Östersund?

Det undrar Centerpartiets riksdagsledamot Per Åsling i en skriftlig fråga till socialminister Göran Hägglund (KD).

Per Åsling skriver:

”Liksom flera andra myndigheter under socialdepartementet utreds nu Statens folkhälsoinstitut av den s k Statens vård- och omsorgsutredning. Vilka förslag den särskilde utredaren kommer att lägga senast den 15 april 2012 kan ingen i dagsläget säga. Det är dock viktigt att utredaren får korrekta underlag från de granskade myndigheterna och att myndighetsledningar inte föregriper utredningens förslag genom att ändra i förutsättningarna för verksamheten i strid med till exempel beslut om en myndighets lokalisering.”

”Det finns mot bakgrund av detta anledning att fundera över hur man bör tolka ledningen för Statens folkhälsoinstitutet när den såväl kommunicerar frågan om verksamhetens lokalisering som när den hanterar frågor om strategiskt placerade medarbetares tjänstgöringsort. Till exempel har myndighetschefen i en skriftlig intervju på myndighetens intranät uttalat att såväl försörjningen av expertkompetens som kontakten med andra myndigheter och politiska institutioner försvåras av dagens lokalisering.”

Per Åsling säger:

– Flytten av Statens folkhälsoinstitut har inneburit att Östersunds och Jämtlands arbetsmarknad fått ett värdefullt tillskott av kvalificerade arbetstillfällen inom ett kunskapsintensivt och framtidsinriktat område samtidigt som institutets verksamhet fortsatt att utvecklas i positiv riktning.

– Lokaliseringen har även inneburit att det kluster av statliga kunskapsmyndigheter som etablerats i Östersund har kunnat fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt, säger Per Åsling.

Länk till Per Åslings skriftliga fråga på riksdagens webbplats »

Lär skolbarnen att ta betalt – skapa ett eget skolföretag i varje klass

 
Pressmeddelande augusti 2009

Företagardagen i Kalix handlar bland annat om varför Sverige behöver fler företagare och entreprenörskap i skolan.

Medverkar gör Per Åsling (C), riksdagsledamot från Jämtland.

Per Åsling föreslår att entreprenörskap införs i skollagen och att alla elever under skolgången får möjlighet att driva ett skolföretag. Skolföretag är en pedagogik där eleverna får prova på entreprenörskapet. Centerpartiet och Alliansregeringen har drivit igenom en förändring av hela utbildningsväsendet, på alla nivåer och stadier. Men hur ska lärare utan egen kunskap i företagande kunna utbilda i entreprenörskap?

I skolföretaget tillsätter eleverna en styrelse, jobbar med affärsutveckling och planerar för hur man göra sin produktion kommersiell. Barn och ungdomar producerar egna varor och tjänster och lär sig att ta betalt.

Per Åsling:
– Skolan ska inte utbilda barn och ungdomar enbart till arbetstagare, vi behöver också arbetsskapare. Sådana som skapar arbete åt sig själva och andra, företagare alltså.– I min hemby Trångsvikens skola tar skolbarnen betalt för att baka bröd och städa. Barnen lär sig att det lönar sig att vara företagare. – Att införa skolföretag kan gärna ske i samarbete med det lokala näringslivet. De kan entreprenörskap.

Momsbefria externa forskningsmedel

PRESSMEDDELANDE 2009-04-16

Forskningsinstitut fyller en viktig funktion i vårt samhälle. Finansieringsstrukturerna ser olika ut så gör även plikten att betala moms på de externa forskningsmedel som forskningsinstituten får. Skogforsk, som till hälften finansieras av staten och till hälften av skogsnäringen, är ett exempel på hur momsreglerna slår fel. Skogforsk måste betala moms på alla de externa forskningsmedel de får medan andra institut inte behöver det.

– Det är orimligt att förutsättningarna ser olika ut för olika forskningsinstitut. Det är något som vi vill förändra, säger Per Åsling, riksdagsledamot och ordförande i Centerpartiets skattegrupp. Spelreglerna måste vara likartade eftersom vi vill stimulera ökade privata forskningsinsatser inte sätta käppar i hjulet för dem.

– Försvinner momsplikten för samtliga så skulle det kunna driva mer privat kapital till forskningsinstituten, vilket är positivt eftersom vi då skulle kunna få mer och bättre forskning för pengarna, säger Åsling. Det ligger i allmänhetens intresse att forskningsresurserna ökar, inte minst i dessa tider av global ekonomisk kris då satsningar på forskning och utveckling är oerhört viktiga.