Grön politik för landsbygden

I dag går inte längre flyttlassen bara från landsbygden till städerna utan även åt andra hållet, om än i blygsam skala. Visserligen fortsätter befolkningen på landsbygden att minska för att fler människor dör än föds. Det är en följd av tidigare års utflyttning. Men utmaningen nu ser helt annorlunda ut än under tidigare decennier, då många såg inflyttning till städer som enda alternativet för att kunna förverkliga sina egna mål och leva det liv man önskar.

Från politiskt håll krävs nytänkande och fantasi kommande år. Offentliga insatser behöver sättas in så att landsbygdsbors fullt rimliga krav på fungerande service och kommunikationer tillgodoses. Det är utgångspunkten för Centerpartiets ihärdiga arbete för att förstärka och vidareutveckla landsbygdsprogrammet.

Trots att EU minskar sin finansiering av landsbygdsutveckling i Sverige, så ökar de totala resurserna med mer än en miljard kommande sex år. Skälet är att den statliga finansieringen ökar med 2,8 miljarder.

Det tryggar en fördubbling av resurserna för utbyggnad av bredband på landsbygden, där lokalt engagemang, stöttat av statliga medel, bidragit till en utbyggnad baserat på fiber.

Dessutom femfaldigas stödet för att bibehålla och utveckla kommersiell service. Det ger en grund för att, kring exempelvis lanthandel eller mack, utforma nya lösningar där kommersiella och offentliga aktörer samverkar för heltäckande service på landsbygden.

Satsning på lantbruk och livsmedelsindustri stärker den sektor som på många håll i landet är basen för den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen på lands- bygden. En stark grön sek- tor skapar också förutsättningar för andra former av företagande. Centerpartiet har i regeringen medverkat
till att sänka lantbrukets skatter med 2,2 miljarder brutto varje år.

De kommande fyra åren måste programmet konkretiseras och vidareutvecklas. Särskilt handlar det om två frågor: Ett tydligt statligt engagemang för att trygga tillgången till förskola och skola för landsbygdsboen- de. För det andra behövs en strategi som underlättar för eldsjälar, entreprenörer och
föreningsliv att gemensamt vidareutveckla servicen till invånare och företag.

Centerpartiets framgång i regeringens budgetarbete har lagt grunden för bättre utveckling på landsbygden. Men för att den verkligen ska ta fart behövs ett idogt politiskt arbete i den dagliga politiken, på alla områden. Därför behövs ett starkt Centerparti i höstens val.

Centerpartiet fixade 3 miljarder till bredband

Pressmeddelande 2014-03-28

Centerpartiet vann förhandlingen om landsbygdsmiljarder

Svensk landsbygd och glesbygd kommer få miljardbelopp i extra tillskott under kommande 7 år efter Centerpartiets förhandlingsseger inför vårpropositionen.
Regeringen tillför landsbygdsprogrammet 2,8 miljarder extra, vilket är mer än EU:s neddragning.
Vi satsar mer pengar totalt i landsbygdsprogrammet denna period än förra, och flera miljarder mer än Socialdemokraterna.

- Det har varit tuffa förhandlingar och det vi ser är en seger för glest befolkade regioner som Jämtlands län, säger Per Åsling, riksdagsledamot Centerpartiet.

Pengarna till bredbandsutbyggnad fördubblas

Satsningen på landsbygdsprogrammet kommer under 2014-2020 innebära över 3 miljarder till bredband.
Det innebär en fördubbling jämfört med tidigare period, från ca 1,6 miljarder till 3,25 miljarder.
Sett årligen innebär det att satsningen stiger från 240 miljoner per år till 464 miljoner per år.

- Det här är en tydligt signal och en rejäl satsning från Centerpartiet som odlar framtidstro i hela landet, säger Per Åsling angående den presenterade satsningen på bredband.

- Vi ska inte ha en digital klyfta på den svenska landsbygden, fortsätter Per Åsling

Med de 700 miljoner till service på landsbygden som presenterades i tisdags visar Centerpartiet tydligt att vi har prioriterat utveckling i hela landet vid budgetförhandlingarna.

10 000 nya innevånare i Jämtland – då krävs ett immigrationscentra

Sedan jag beskrev mitt mål 10-10-10 (10 000 nya innevånare, 10 000 nya företag och 10 000 nya jobb om tio år) för någon vecka sedan har jag flera gånger fått frågan om det är möjligt. Och det är det givetvis.

Inte genom den politiska uppgivenhet som för några decennier sedan låg bakom de statliga (och lågt satta) befolkningsmålen för Jämtland, utan genom vår egen kraft, entreprenörskap och genom att vi aktivt arbetar med inflyttning även från andra delar av världen. Jämtlands län måste snarast få ett eget immigrationscentra, som dels marknadsför våra bygder, men framför allt jobbar med att jämna vägen för inflyttande. Immigranterna behöver hjälp med myndighetskontakter, de behöver rimliga lån till boende och födkrok. Hur många av oss länsbor har inte blivit frustrerade över bankernas misstro på byggande i landsbygd? Vi behöver finansiella instrument för att råda bot på problemet. Jag återkommer i den här frågan.

Att sätta mål och våga tro på dem är något som varit min ledstjärna i allt företags- och utvecklingsarbete som engagerat mig genom åren. Inte minst i Trångsviksbolaget, där många tillsammans vågade, och vågar tro. Jag tror på 10 000 nya innevånare i länet till 2020. Jag vet att det går.

Vi som redan bor här behöver inte övertygas om de kvaliteter som gör vårt län unikt. Maten, skogen och turismen är hörnstenar i den utveckling som byggs nerifrån och upp. Entreprenörsandan och den regionala identiteten lika så. Men det behövs ett samspel där fler än vi själva tror på våra mål.

Immigrationskontor kan vi sätta upp själva, med lite handlingskraft från näringsliv och regionala myndigheter. Men det krävs mer.

Jag vill försöka förverkliga ett regionalt frihetspaket, med möjlighet till frihet från statlig inkomstskatt eller frihet från studieskulder för dem som flyttar in. En tredje valmöjlighet är extra barnbidrag och flerbarnstillägg.

Jag har också pekat på behovet av en sammanhållen regional bostadspolitik, med generös planering och fungerande krediter för landsbygdsboende.

Till dessa konkreta åtgärder skulle jag vilja lägga några, kanske mindre konkreta, men lika avgörande, åtgärder. Den första handlar om att stödja lokala centrum, som ger service åt den omgivande landsbygden. Jag har aktivt försökt arbeta med att stoppa mack-döden på landsbygden som en del av detta.

Det finns sedan länge ett stort intresse för ”tätortsnära landsbygdsboende”, där man har tillgång till natur och avskildhet, men också till de bekvämligheter som tätorten ger. När den lilla tätorten dör och servicen försvinner är risken stor att också den omgivande landsbygden börjar förtvina.

I stor utsträckning är detta vad vi gjort i Trångsviken, där vi visat att också en mycket liten ort med ett strategiskt läge och med strategiska satsningar på närservicen kan växa och attrahera nya invånare.

Den andra åtgärden handlar om att stödja det lokala föreningslivet och byalagen, kanske med bygdepeng från vindkraft som lokalt utvecklingskapital.

Den tredje aspekten handlar om vilket ansvar man har som politiker. En förutsättning för Trångsvikens, liksom andra landsbygdssamhällens, utveckling, har varit en grundläggande samsyn över partigränser och andra liknande barriärer om avgörande delar i den lokala utvecklingspolitiken. Börja med mål och människor så kommer man långt.

Jag vet att målet 10-10-10 kan nås. Med vårt läns unika kvaliteter, med jämtarnas engagemang och kärlek till hembygden och med en förnuftig politik finns ingen anledning att tro något annat.

Underlätta för byggande på landsbygden

Det är angeläget att skapa underlag för fler människor att flytta hit. Därför måste politiken underlätta för fler och växande företag, för större rörlighet på fastighetsmarknaden och för kreditgarantier vid nybyggen.
Vi i Centerpartiet vill att staten ska kunna ge garantier med upp till 90 procent av produktionskostnaden, för att underlätta nyproduktion på landsbygden av bostäder, industrilokaler, butiker och andra verksamhetslokaler.

För att frigöra hus som i dag bara används som fritidshus föreslår vi även en sänkning av reavinstbeskattningen. På så sätt blir fler fritidshus permanentboenden och det kommer att lysa i fler fönster under mörka höstkvällar när semestrar och älgjakt är slut.

Brist på tillgängliga bostäder och kommersiella lokaler, samt svårigheter att bygga nya, är ett stort problem på landsbygden i Jämtlands län.

Många vill bo i mindre orter, men får inte tag på en bra bostad. Särskilt stor är bristen för unga och äldre som söker ett lämpligt, billigt boende. Det saknas också lämpliga lokaler att bedriva verksamhet i. Vid nybyggnad är det ofta stora problem att få lån. Detta hämmar utvecklingen i bygderna! En by och en bygd behöver kunna erbjuda många typer av boende och kommersiella lokaler för att utvecklas.

För att underlätta för nybyggnationer i Jämtlands län har jag lyft denna fråga till finansmarknadsminister Mats Odell (KD): Vad är han beredd att göra för att via statliga byggnadskrediter underlätta kapitalförsörjningen för nybyggnad, och därmed boende, på landsbygden?

Artikeln publicerades i Östersunds-Posten 2010-05-30

Spännande framtid i bygdegårdarna

För någon vecka sedan sedan träffade jag ett 50-tal engagerade företrädare för Bygdegårdarna i Jämtlands län, som samlats i Trångsviken för att diskutera samverkan. Jag hade förmånen att få ge några reflektioner inledningsvis. Då lyfte jag bygdegårdarnas möjlighet att bidra till att stärka landsbygdens service.

Det finns ingen organisation eller aktör som har bättre förutsättningar att nå ut i landsbygdsarbetet. Av 2400 samlingslokaler i landet är 1400 anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund. Bygdegårdarna och förbundet kan därför spela en viktig roll för att stärka landsbygden och landsbygdsservicen.

Självklart tog jag bygdegårdsföreningen i Trångsviken som utgångspunkt. Det är tack vare att bygdegårdsföreningen för drygt 25 år sedan började jobba med att skapa den nya samlingslokalen, som vi har en positiv utveckling i Trångsviken. Det var där den uppåtgående spiralen började.

Den fysiska bygdegården har dragit aktiviteter och verksamheter till Trångsviken, och det starka engagemanget i föreningen är grunden för bildandet av både Trångsviksbolaget och vårt nya Finansiella Resurscentrum.

Jag konstaterade också att det samarbete som byggs mellan närradiostationer och bygdegårdar är värdefullt för båda parter. Bygdegårdsrörelsen behöver förnya sig till både arbetssätt och teknikval. Det arbete som nu sker med digital filmvisning är väldigt intressant. Den nya tekniken innebär nämligen tvåvägskommunikation. Det innebär att bybor kan se operasändningar från Metropolitan likväl som bygdespel kan sändas från Storåbränna.

Bygdegårdsdistriktet i Jämtlands län är på frammarsch. Medlemsantalet ökar och verksamheten moderniseras och utvecklas. Detta är mycket tack vare dess nya engagerade ordförande Gunilla Åsell. Hennes erfarenhet från mångårigt arbete i lokala bygdegårdar kommer vara värdefullt för hela bygdegårdsrörelsen.

Cykling runt Storsjön

Vilket vackert landskap! Efter tre dagars cykling runt Storsjön (hemifrån Åse mot Marieby med mål i Arvesund blev det drygt 20 mil med alla kringelikrokar) kan konstateras att människorna som bor här är intresserade, engagerade, kunniga men också gästfria.

Det är lätt att bli hemmablind. På cykeln hinner man med att se på ett annat sätt vad fint vi bor med fjäll, sjö, skog och jordbruksbygd. Nyvänt och nysträngat hö luktar som bara fint hö kan dofta, och det är lite uppiggande att tre rådjur rusar upp ur diket.

Syftet med cyklingen var att komma ut och träffa människor, få upp angelägna frågor att driva för vårt läns utveckling. Med andra ord kan man säga att jag ville ha hjälp med hur jag ska prioritera i det politiska arbetet. Och det fick jag. Nära 200 förslag – bland annat uppmanades jag att studera olika vägavsnitt och mindre broar. Tre ämnen lyftea allra mest; vägarna, företagens villkor samt uranprospekteringen. Nu gäller det att gå vidare med frågorna. Det går inte att säga spikrakt på vilket sätt, men framför allt gäller det att komma till tals med ministrar och andra ansvariga på olika departement. Det kan också vara fråga om myndighetschefer. Allt ifrån vägverkets generaldirektör till vår landshövding. Det är onekligen mer tillfredsställande att driva en fråga som är konkret, som är förankrad hos ortsbor och som har en genomlyst problematik där jag fått bra argument att lägga fram.

En annan fråga som berördes var maten på institutioner. En oro för att maten till barn och gamla inte omgärdas av den omsorg och kvalitet som är önskvärd. Det är en kommunal fråga men viktig. Det som är glädjande är ändå att det finns producenter, att det finns ett starkt intresse för att frambringa bra mat av lokala råvaror. Att den är god kan jag intyga- det var tur att det åtgick några kalorier på cyklingen. Slutligen vill jag tacka för alla synpunkter och förslag och allt gott kaffe!

Söndagsutflykt i länet

I söndags bjöd LRF och Norrskog in till en stor gårdsaktivitet hos Cecilia och Torsten Medalen i Svenstavik. Tillsammans med min familj vandrade jag runt och pratade med entusiastiska utställare av allt från fårvallning till jord- och skogsmaskiner. Både lokala företag, organisationer som LRF och Norrskog samt Skogsvårdsstyrelsen medverkade. Bland företagen fanns exempelvis familjen Rörborn som sålde delikat korv av egenuppfödda stutar, och Vildmarkscaféet i Åsarna som stod för kaffeservering med egenbakat bröd. Milko bjöd på mejeriprodukter. Torsten själv ägnade mesta tiden till att skjutsa barn med traktorn. Sammanfattningsvis var det mycket lyckat, trevligt och välbesökt. Mottagandet gjorde att de ansvariga redan bestämt att köra även nästa år.

Vi fortsatte vidare till Klövsjö och fick professionell guidning runt i byn av Inga-Lis Bromée. Klövsjö förefaller vara en by stadd i utveckling. Vi hälsade på Jan Zackrisson i full färd med att bygga om ladugården till bryggeri, där han ska producera öl. Bryggeriet beräknas klart i september. Jan är en entusiast och entreprenör utan dess like. Han kommer att lyckas bra.

Vi besökte även Kullens Gårdsmejeri där vi smakade fina ostar, och fick en föreläsning om möjligheter och problem. Det verkar finnas gott om möjligheter när produkterna är förnämliga. Företagets största problem är Jordbruksverkets byråkrati och inskränkthet, vilket illustrerar att regelförenklingsarbetet är viktigt och måste fortsatta med full kraft. Företaget har investerat i ladugård, produktionsutrustning, butik och café, och har även restaurerat en gammal fäbodvall som vi fick besöka. Fäboden sätter extra piff till produktionen och miljön.

Klövsjö är som många andra byar under förändring, och vi såg ytterligare flera exempel på entreprenörskap och företag i utveckling. Det sker en ordentlig tillbyggnad även för turism och skidåkning runt Katrinabacken. Det är glädjande och skapar underlag för försörjning och boende i den vackra jämtländska byn.

Invigning av nytt gårdsmejeri

I lördags hade jag äran att vara med och inviga familjen Karin och Anders Erikssons nya gårdsmejeri i Kälen, Krokom. I mejeriet ska det produceras ost av get- och komjölk. De dryga 50-talet invigningsgästerna fick förstås provsmaka läckra ostar ur gårdens egen produktion.

Två entusiastiska och nöjda entreprenörer stod och log i solskenet, och de ska ha all heder av vad de åstadkommit.

Kälens gårdsmejeri blir nu ytterligare ett bra exempel på lokal livsmedelsförädling i Jämtlands län, och lokal landsbygdsutveckling. Erfarenheten säger att det kring mejeriet kommer att skapas ytterligare aktivitet genom besöksnäring och kompletterande produkter för försäljning. Ostarna säljs i den egna gårdsbutiken.

Företagsamma människor som Karin och Anders är bra för Jämtlands län, och det känns roligt att få dela deras högtidsstund.