Grön politik för landsbygden

I dag går inte längre flyttlassen bara från landsbygden till städerna utan även åt andra hållet, om än i blygsam skala. Visserligen fortsätter befolkningen på landsbygden att minska för att fler människor dör än föds. Det är en följd av tidigare års utflyttning. Men utmaningen nu ser helt annorlunda ut än under tidigare decennier, då många såg inflyttning till städer som enda alternativet för att kunna förverkliga sina egna mål och leva det liv man önskar.

Från politiskt håll krävs nytänkande och fantasi kommande år. Offentliga insatser behöver sättas in så att landsbygdsbors fullt rimliga krav på fungerande service och kommunikationer tillgodoses. Det är utgångspunkten för Centerpartiets ihärdiga arbete för att förstärka och vidareutveckla landsbygdsprogrammet.

Trots att EU minskar sin finansiering av landsbygdsutveckling i Sverige, så ökar de totala resurserna med mer än en miljard kommande sex år. Skälet är att den statliga finansieringen ökar med 2,8 miljarder.

Det tryggar en fördubbling av resurserna för utbyggnad av bredband på landsbygden, där lokalt engagemang, stöttat av statliga medel, bidragit till en utbyggnad baserat på fiber.

Dessutom femfaldigas stödet för att bibehålla och utveckla kommersiell service. Det ger en grund för att, kring exempelvis lanthandel eller mack, utforma nya lösningar där kommersiella och offentliga aktörer samverkar för heltäckande service på landsbygden.

Satsning på lantbruk och livsmedelsindustri stärker den sektor som på många håll i landet är basen för den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen på lands- bygden. En stark grön sek- tor skapar också förutsättningar för andra former av företagande. Centerpartiet har i regeringen medverkat
till att sänka lantbrukets skatter med 2,2 miljarder brutto varje år.

De kommande fyra åren måste programmet konkretiseras och vidareutvecklas. Särskilt handlar det om två frågor: Ett tydligt statligt engagemang för att trygga tillgången till förskola och skola för landsbygdsboen- de. För det andra behövs en strategi som underlättar för eldsjälar, entreprenörer och
föreningsliv att gemensamt vidareutveckla servicen till invånare och företag.

Centerpartiets framgång i regeringens budgetarbete har lagt grunden för bättre utveckling på landsbygden. Men för att den verkligen ska ta fart behövs ett idogt politiskt arbete i den dagliga politiken, på alla områden. Därför behövs ett starkt Centerparti i höstens val.

Centerpartiet fixade 3 miljarder till bredband

Pressmeddelande 2014-03-28

Centerpartiet vann förhandlingen om landsbygdsmiljarder

Svensk landsbygd och glesbygd kommer få miljardbelopp i extra tillskott under kommande 7 år efter Centerpartiets förhandlingsseger inför vårpropositionen.
Regeringen tillför landsbygdsprogrammet 2,8 miljarder extra, vilket är mer än EU:s neddragning.
Vi satsar mer pengar totalt i landsbygdsprogrammet denna period än förra, och flera miljarder mer än Socialdemokraterna.

– Det har varit tuffa förhandlingar och det vi ser är en seger för glest befolkade regioner som Jämtlands län, säger Per Åsling, riksdagsledamot Centerpartiet.

Pengarna till bredbandsutbyggnad fördubblas

Satsningen på landsbygdsprogrammet kommer under 2014-2020 innebära över 3 miljarder till bredband.
Det innebär en fördubbling jämfört med tidigare period, från ca 1,6 miljarder till 3,25 miljarder.
Sett årligen innebär det att satsningen stiger från 240 miljoner per år till 464 miljoner per år.

– Det här är en tydligt signal och en rejäl satsning från Centerpartiet som odlar framtidstro i hela landet, säger Per Åsling angående den presenterade satsningen på bredband.

– Vi ska inte ha en digital klyfta på den svenska landsbygden, fortsätter Per Åsling

Med de 700 miljoner till service på landsbygden som presenterades i tisdags visar Centerpartiet tydligt att vi har prioriterat utveckling i hela landet vid budgetförhandlingarna.

10 000 nya innevånare i Jämtland – då krävs ett immigrationscentra

Sedan jag beskrev mitt mål 10-10-10 (10 000 nya innevånare, 10 000 nya företag och 10 000 nya jobb om tio år) för någon vecka sedan har jag flera gånger fått frågan om det är möjligt. Och det är det givetvis.

Inte genom den politiska uppgivenhet som för några decennier sedan låg bakom de statliga (och lågt satta) befolkningsmålen för Jämtland, utan genom vår egen kraft, entreprenörskap och genom att vi aktivt arbetar med inflyttning även från andra delar av världen. Jämtlands län måste snarast få ett eget immigrationscentra, som dels marknadsför våra bygder, men framför allt jobbar med att jämna vägen för inflyttande. Immigranterna behöver hjälp med myndighetskontakter, de behöver rimliga lån till boende och födkrok. Hur många av oss länsbor har inte blivit frustrerade över bankernas misstro på byggande i landsbygd? Vi behöver finansiella instrument för att råda bot på problemet. Jag återkommer i den här frågan.

Att sätta mål och våga tro på dem är något som varit min ledstjärna i allt företags- och utvecklingsarbete som engagerat mig genom åren. Inte minst i Trångsviksbolaget, där många tillsammans vågade, och vågar tro. Jag tror på 10 000 nya innevånare i länet till 2020. Jag vet att det går.

Vi som redan bor här behöver inte övertygas om de kvaliteter som gör vårt län unikt. Maten, skogen och turismen är hörnstenar i den utveckling som byggs nerifrån och upp. Entreprenörsandan och den regionala identiteten lika så. Men det behövs ett samspel där fler än vi själva tror på våra mål.

Immigrationskontor kan vi sätta upp själva, med lite handlingskraft från näringsliv och regionala myndigheter. Men det krävs mer.

Jag vill försöka förverkliga ett regionalt frihetspaket, med möjlighet till frihet från statlig inkomstskatt eller frihet från studieskulder för dem som flyttar in. En tredje valmöjlighet är extra barnbidrag och flerbarnstillägg.

Jag har också pekat på behovet av en sammanhållen regional bostadspolitik, med generös planering och fungerande krediter för landsbygdsboende.

Till dessa konkreta åtgärder skulle jag vilja lägga några, kanske mindre konkreta, men lika avgörande, åtgärder. Den första handlar om att stödja lokala centrum, som ger service åt den omgivande landsbygden. Jag har aktivt försökt arbeta med att stoppa mack-döden på landsbygden som en del av detta.

Det finns sedan länge ett stort intresse för ”tätortsnära landsbygdsboende”, där man har tillgång till natur och avskildhet, men också till de bekvämligheter som tätorten ger. När den lilla tätorten dör och servicen försvinner är risken stor att också den omgivande landsbygden börjar förtvina.

I stor utsträckning är detta vad vi gjort i Trångsviken, där vi visat att också en mycket liten ort med ett strategiskt läge och med strategiska satsningar på närservicen kan växa och attrahera nya invånare.

Den andra åtgärden handlar om att stödja det lokala föreningslivet och byalagen, kanske med bygdepeng från vindkraft som lokalt utvecklingskapital.

Den tredje aspekten handlar om vilket ansvar man har som politiker. En förutsättning för Trångsvikens, liksom andra landsbygdssamhällens, utveckling, har varit en grundläggande samsyn över partigränser och andra liknande barriärer om avgörande delar i den lokala utvecklingspolitiken. Börja med mål och människor så kommer man långt.

Jag vet att målet 10-10-10 kan nås. Med vårt läns unika kvaliteter, med jämtarnas engagemang och kärlek till hembygden och med en förnuftig politik finns ingen anledning att tro något annat.