Tågtrafiken måste komma igång snarast

Pressmeddelande 2013-11-29

Tågtrafiken mellan Östersund och Trondheim har stoppats på grund av att banvallen mellan Storlien och riksgränsen är instabil.
– Jag förutsätter att Trafikverket omedelbart åtgärdar banvallen så att tågtrafiken kan komma igång. Det ligger i deras uppdrag. Jag har också i kontakt med Trafikverkets ledning påtalat behovet av högsta prioritet, säger Per Åsling, och fortsätter:
– Tyvärr händer det att väg-och banvallar spolas bort. Det finns flera exempel under senare år, bland annat E6:an längs västkusten. Där åtgärdades skadan snabbt. Samma sak måste ske i Storlien.
Att banvallen väster om Storlien är en svag sträcka har varit känt länge. Behovet av förstärkning har aktualiserats sedan norska Stortinget i juni beslutat att grundförstärka och elektrifiera Meråkerbanan.
Trafikverkets generaldirektör, Gunnar Malm, besökte länet i november på Centerpartiets inbjudan.
– I samtalen med Gunnar Malm påtalade jag behovet av att Trafikverket i den kommande planeringen investerar i bandelen Storlien-norska gränsen. Det är den del på svenska sträckan mellan Östersund och Trondheim som inte håller tillräcklig standard. Nu måste den investeringen få hög prioritet för att undvika fler akuta stopp och möta de investeringar som görs på norska sidan, säger Per Åsling.

Satsa på Meråkerbanan nu

I måndags träffades infrastrukturminister Åsa Thorstensson och hennes norska kollega Liv Signe Navarsete i Stjørdal. Jämtlandscentern har arbetat länge för att få till stånd mötet men det har varit svårt att koordinera almanackorna. Jag har också skrivit flera brev till norske statsministern Jens Stoltenberg. Under många år har vi jobbat målmedvetet för att förbättra kommunikationen över Kölen. Delar av norska ”Skalstugevägen” byggdes om tack vare att jämtländska centerriksdagsmän uppvaktade norske statsministern Per Borten 1971. Som kuriosa kan nämnas att vi jämtar hade fokus på att lösa järnvägsproblem redan på 1880-talet. Järnvägen mellan Trångsviken och Trondheim färdigställdes och togs i drift redan innan banan var byggd mellan Trångsviken och Östersund.

Nu är det elektrifiering av Meråkerbanan som gäller. Att kunna använda järnvägen rationellt gagnar båda sidor: Vi i Jämtland får ett miljösmart sätt att nå närmare och isfria hamnar, och Tröndelag får mer gods till sina planerade och nyutbyggda hamnar.

Elektrifieringen av Meråkerbanan bör samordnas med den planerade sträckan från Trondheim till Steinkjer. I den nyligen antagna norska nationella transportplanen finns förstärkning och elektrifiering av sträckan Trondheim-Steinkjer med. Där har arbetet redan startat genom tunnelbygget i Hell. Samtidigt nämns elektrifiering först i slutet av planperioden. Det är av största vikt att detta tidigareläggs och att även Meråkerbanan inkluderas. Norska beslutsfattare har förmodligen inte insett den potential för bättre nyttjande av norsk infrastruktur och fler norska arbetstillfällen som en ökning av godsmängden via Meråkerbanan innebär. Den norska analysen är bristfällig.

I ett gränsöverskridande samarbete måste båda parter bjuda till. Med sig i bagaget har Åsa Thorstensson en rad åtgärder som svensk sida redan utfört: Nytt signalsystem, helsvetsad räls etcetera.

En bra järnvägsförbindelse över Kölen gagnar flera områden. Den skulle minska trycket i södra Sverige där spårtillgänglighet upplevs som allt mer begränsad, och möjliggöra snabbtåg på sträckan Trondheim – Östersund – Stockholm. Då blir Atlantbanan verklighet.

Upprustningen av Meråkerbanan innebär att mer godstrafik till och från nordliga delar av Norge kan gå via järnväg. Det är nödvändigt både med hänsyn till miljön och till slitaget på svenska landsvägar. Faktum är att stora mängder norskt gods går på lastbil via Sverige eftersom den norska järnvägen inte är elektrifierad och har stora brister norr om Trondheim. I det sammanhanget får även Inlandsbanan och den nya terminalen i Brunflo strategisk betydelse.

För att öka regionens konkurrenskraft räcker det inte med fysiska kommunikationer. Vi måste också ta bort hinder för utväxling av varor och tjänster. Svenska regeringen har ändrat transportstödet så att det nu även gäller på norsk mark fram till utskeppningshamn. Men vi måste också underlätta för människor att arbetspendla över gränsen. Därför jobbar vi för att bilda ett pilotområde i Frostviken, Hotagen, Lierne och Röyrvik.

Det är viktigt att det nu tas beslut så att västra Jämtland kommer närmare den expansiva Trondheimsregionen, liksom Trondheim kommer närmare Åre, vilket har väsentlig betydelse för jämtländsk turism och skapar nya möjligheter för jämtar att få tillgång till kultur, sjukvård och utbildning.

Järnvägen är ett miljöriktigt, effektivt och modernt transportsätt. Nu måste den norska regeringen, liksom den svenska, prioritera infrastruktursatsningar som skapar utveckling och tillväxt. Meråkerbanan gör det.

Publicerad i Östersunds-Posten 2009-08-08, samma dag även i Trønder-Avisa samt i Länstidningen 2009-08-10

Genombrott för satsningar på Meråkerbanan

I går möttes norska samferdselministern Liv Signe Navarsete och infrastrukturminister Åsa Torstensson i Stjördal angående Meråkerbanan och andra transportleder. Mötet är ett resultat av Jämtlandscenterns arbete och skulle ske redan i fjol, men i den tiden valdes Liv Signe till ledare för Senterpartiet i Norge och mötet fick skjutas på.

I går blev mötet av och det gläder mig verkligen att det nu efter många kontakter och mycket arbete håller på att ske ett genombrott när det gäller Meråkerbanan.

Ministrarna var överens om att uppdra åt svenska Banverket och norska Jernbaneverket att skyndsamt utreda Meråkerbanan. Jag utgår från att man då tittar på möjliga nya trafikströmmar från Jämtland och norra Sverige, liksom banans betydelse både för turistiska satsningar i Jämtland och för att underlätta transporter till och från Trøndelag.

Liv Signe underströk vikten av att förbättra de öst-västliga transportmöjligheterna. Det stärker den regionala ekonomin och detta är en nationell angelägenhet. Hon vill också se Trønderbanan och Meråkerbanan i ett sammanhang.

Satsningen på Trønderbanan har startat med tunnelbygge i Hell. Nästa steg är elektrifiering från Trondheim till Steinkjer. Utgångspunkten efter gårdagens möte måste vara att Meråkerbanan ska komma med i den investeringen.

Aldrig tidigare har Meråkerbanan varit så här konkret på agendan. Nu måste vårt arbete fortsätta: Vi måste se till att det tas fram material som dokumenterar vilken betydelse en elektrifiering av Meråkerbanan kan ha för utvecklingen i våra regioner. En insikt om det fick ministrarna i går via Skistar och Norske Skog, som representerade den jämtländska besöksnäringen och industrin och beskrev vilka möjligheter och vilken potential företagen ser i Meråkerbanan. Vi måste också noga följa att nödvändiga beslut tas i respektive beslutande församlingar.

Bilda ett pilotområde i Hotagen-Frostviken-Lierne-Røyrvik

Det är orimligt att samverkan mellan dessa gränskommuner som är grannar ska behöva vara svårare än handel mellan Östersund och Barcelona. Genom att ta bort administrativa hinder för människor och företag kan vi skapa tillväxt, utveckling och fler företag i regionen.

Det första som behöver göras är att underlätta arbetspendling och handel i bägge riktningar, samt samverkan inom utbildning och vård.

Det finns många exempel på hur nationella regler slår olyckligt för gränsbefolkningen. En svensk som arbetar deltid i Norge riskerar att gå miste om exempelvis föräldrapenning, och ett norskt företag som anställer personal som bor i Sverige riskerar att ”straffas” med högre arbetsgivaravgifter.

Jag har lyft frågan till regeringen inför budgetförhandlingarna i höst, och räknar med att budgetpropositionen kommer att innehålla konstruktiva förslag. Ett sätt att stimulera utvecklingen i området är att införa differentierade arbetsgivaravgifter i likhet med det norska systemet. Även de sociala rättigheterna behöver reformeras.