Satsa på Meråkerbanan nu

I måndags träffades infrastrukturminister Åsa Thorstensson och hennes norska kollega Liv Signe Navarsete i Stjørdal. Jämtlandscentern har arbetat länge för att få till stånd mötet men det har varit svårt att koordinera almanackorna. Jag har också skrivit flera brev till norske statsministern Jens Stoltenberg. Under många år har vi jobbat målmedvetet för att förbättra kommunikationen över Kölen. Delar av norska ”Skalstugevägen” byggdes om tack vare att jämtländska centerriksdagsmän uppvaktade norske statsministern Per Borten 1971. Som kuriosa kan nämnas att vi jämtar hade fokus på att lösa järnvägsproblem redan på 1880-talet. Järnvägen mellan Trångsviken och Trondheim färdigställdes och togs i drift redan innan banan var byggd mellan Trångsviken och Östersund.

Nu är det elektrifiering av Meråkerbanan som gäller. Att kunna använda järnvägen rationellt gagnar båda sidor: Vi i Jämtland får ett miljösmart sätt att nå närmare och isfria hamnar, och Tröndelag får mer gods till sina planerade och nyutbyggda hamnar.

Elektrifieringen av Meråkerbanan bör samordnas med den planerade sträckan från Trondheim till Steinkjer. I den nyligen antagna norska nationella transportplanen finns förstärkning och elektrifiering av sträckan Trondheim-Steinkjer med. Där har arbetet redan startat genom tunnelbygget i Hell. Samtidigt nämns elektrifiering först i slutet av planperioden. Det är av största vikt att detta tidigareläggs och att även Meråkerbanan inkluderas. Norska beslutsfattare har förmodligen inte insett den potential för bättre nyttjande av norsk infrastruktur och fler norska arbetstillfällen som en ökning av godsmängden via Meråkerbanan innebär. Den norska analysen är bristfällig.

I ett gränsöverskridande samarbete måste båda parter bjuda till. Med sig i bagaget har Åsa Thorstensson en rad åtgärder som svensk sida redan utfört: Nytt signalsystem, helsvetsad räls etcetera.

En bra järnvägsförbindelse över Kölen gagnar flera områden. Den skulle minska trycket i södra Sverige där spårtillgänglighet upplevs som allt mer begränsad, och möjliggöra snabbtåg på sträckan Trondheim – Östersund – Stockholm. Då blir Atlantbanan verklighet.

Upprustningen av Meråkerbanan innebär att mer godstrafik till och från nordliga delar av Norge kan gå via järnväg. Det är nödvändigt både med hänsyn till miljön och till slitaget på svenska landsvägar. Faktum är att stora mängder norskt gods går på lastbil via Sverige eftersom den norska järnvägen inte är elektrifierad och har stora brister norr om Trondheim. I det sammanhanget får även Inlandsbanan och den nya terminalen i Brunflo strategisk betydelse.

För att öka regionens konkurrenskraft räcker det inte med fysiska kommunikationer. Vi måste också ta bort hinder för utväxling av varor och tjänster. Svenska regeringen har ändrat transportstödet så att det nu även gäller på norsk mark fram till utskeppningshamn. Men vi måste också underlätta för människor att arbetspendla över gränsen. Därför jobbar vi för att bilda ett pilotområde i Frostviken, Hotagen, Lierne och Röyrvik.

Det är viktigt att det nu tas beslut så att västra Jämtland kommer närmare den expansiva Trondheimsregionen, liksom Trondheim kommer närmare Åre, vilket har väsentlig betydelse för jämtländsk turism och skapar nya möjligheter för jämtar att få tillgång till kultur, sjukvård och utbildning.

Järnvägen är ett miljöriktigt, effektivt och modernt transportsätt. Nu måste den norska regeringen, liksom den svenska, prioritera infrastruktursatsningar som skapar utveckling och tillväxt. Meråkerbanan gör det.

Publicerad i Östersunds-Posten 2009-08-08, samma dag även i Trønder-Avisa samt i Länstidningen 2009-08-10

Genombrott för satsningar på Meråkerbanan

I går möttes norska samferdselministern Liv Signe Navarsete och infrastrukturminister Åsa Torstensson i Stjördal angående Meråkerbanan och andra transportleder. Mötet är ett resultat av Jämtlandscenterns arbete och skulle ske redan i fjol, men i den tiden valdes Liv Signe till ledare för Senterpartiet i Norge och mötet fick skjutas på.

I går blev mötet av och det gläder mig verkligen att det nu efter många kontakter och mycket arbete håller på att ske ett genombrott när det gäller Meråkerbanan.

Ministrarna var överens om att uppdra åt svenska Banverket och norska Jernbaneverket att skyndsamt utreda Meråkerbanan. Jag utgår från att man då tittar på möjliga nya trafikströmmar från Jämtland och norra Sverige, liksom banans betydelse både för turistiska satsningar i Jämtland och för att underlätta transporter till och från Trøndelag.

Liv Signe underströk vikten av att förbättra de öst-västliga transportmöjligheterna. Det stärker den regionala ekonomin och detta är en nationell angelägenhet. Hon vill också se Trønderbanan och Meråkerbanan i ett sammanhang.

Satsningen på Trønderbanan har startat med tunnelbygge i Hell. Nästa steg är elektrifiering från Trondheim till Steinkjer. Utgångspunkten efter gårdagens möte måste vara att Meråkerbanan ska komma med i den investeringen.

Aldrig tidigare har Meråkerbanan varit så här konkret på agendan. Nu måste vårt arbete fortsätta: Vi måste se till att det tas fram material som dokumenterar vilken betydelse en elektrifiering av Meråkerbanan kan ha för utvecklingen i våra regioner. En insikt om det fick ministrarna i går via Skistar och Norske Skog, som representerade den jämtländska besöksnäringen och industrin och beskrev vilka möjligheter och vilken potential företagen ser i Meråkerbanan. Vi måste också noga följa att nödvändiga beslut tas i respektive beslutande församlingar.

Bilda ett pilotområde i Hotagen-Frostviken-Lierne-Røyrvik

Det är orimligt att samverkan mellan dessa gränskommuner som är grannar ska behöva vara svårare än handel mellan Östersund och Barcelona. Genom att ta bort administrativa hinder för människor och företag kan vi skapa tillväxt, utveckling och fler företag i regionen.

Det första som behöver göras är att underlätta arbetspendling och handel i bägge riktningar, samt samverkan inom utbildning och vård.

Det finns många exempel på hur nationella regler slår olyckligt för gränsbefolkningen. En svensk som arbetar deltid i Norge riskerar att gå miste om exempelvis föräldrapenning, och ett norskt företag som anställer personal som bor i Sverige riskerar att ”straffas” med högre arbetsgivaravgifter.

Jag har lyft frågan till regeringen inför budgetförhandlingarna i höst, och räknar med att budgetpropositionen kommer att innehålla konstruktiva förslag. Ett sätt att stimulera utvecklingen i området är att införa differentierade arbetsgivaravgifter i likhet med det norska systemet. Även de sociala rättigheterna behöver reformeras.

Lägesrapport om infrastruktur

Regeringen satsar som aldrig förr på vägar och järnvägar, och satsningarna är finansierade till sista kronan. Nu kommer också den positiva responsen.
Potten för enskilda vägar utökas med 200 miljoner, vilket innebär att det totala stödet nu passerat miljardstrecket. Det är en historisk satsning och pengarna är efterlängtade. Riksförbundet enskilda vägar säger att: ”Åsa Torstensson tar nu ett rejält grepp för landsbygdens utvecklingskraft i Sverige.”
Även statsbidragen till drift och underhåll av vägnätet har förstärkts kraftigt. 2006 var det 691 miljoner. 2008 var det 891 miljoner.

När det gäller investeringar har Jämtlands län fått en uppräkning av länsanslaget med nästan 50 procent. I reda pengar handlar det om 477 miljoner kronor till landsvägar samt gång- och cykelvägar under perioden 2010–2021. Det är en ram, vilket innebär att det kan bli ytterligare 25 procent, cirka 120 miljoner. De pengarna behövs och vi måste tydliggöra behoven. Dels ser vi sviterna efter många års eftersatta och uteblivna investeringar, dels ökar behoven genom den positiva utvecklingen i länet, bland annat ökad turism och biobränsleproduktion. Till länsstyrelsen har det kommit många förslag och önskemål som nu jämkas ihop till en regional plan. Förslaget ska vara remissbehandlat och klart 2 november 2009.

I Vägverkets och Banverkets lista över nationella satsningar saknas flera angelägna projekt i Jämtlands län. E45 måste rustas upp till Europavägsstandard. På E14 måste sträckan Pilgrimstad-Brunflo prioriteras. Viktig är också sträckan väster om Staa. Åretunneln som färdigställdes inför VM 2007 är inte slutgiltigt finansierad.

Det är angeläget att finansieringen av dessa projekt sker genom den nationella potten, precis som övriga satsningar på Europavägarna. Av den anledningen har jag bjudit in Vägverkets generaldirektör Lena Erixon till länet, och hon har lovat komma. Vid det mötet ska vi även prata om ett nationellt forsknings- och utvecklingscenter inom trafikområdet med placering i Östersund.

I juni bjöd jag in Banverkets generaldirektör Minoo Aktharzand för att diskutera Inlandsbanans utveckling. Det var ett mycket lyckat besök – hon hade med sig 70 miljoner till Inlandsbanan och lovade mer. Vid mötet deltog representanter för berörda regioner och företag. Det ger naturligtvis ökad styrka.

För att öka länets tillgänglighet är samarbetet med näraliggande regioner en nyckel, och det inkluderar Tröndelag och Norge. En aktuell fråga är elektrifiering och förstärkning av Meråkerbanan. I det ärendet kommer jag att träffa vår infrastrukturminister Åsa Torstensson och hennes norska kollega Liv Signe Navarsete i Trondheim 10 augusti.

Andra kommande hållpunkter i infrastruktur-processen är att regeringen vill ha in trafikverkens planförslag senast 2 september 2009. Samtidigt skickas förslaget ut på remiss fram till 2 november. Då ska som sagt även planen för Jämtlands län vara klar.

Tillgången på pengar för satsningar på vägar och järnvägar har aldrig varit större, och därmed har vi nu de bästa förutsättningarna någonsin.