Regeringens budget – mycket väsen för lite ull

Pressmeddelande 2016-09-20

Regeringens budget svarar inte på landets utmaningar. Sverige behöver liksom Jämtlands län fler nya jobb för att motverka ett växande utanförskap, och vi behöver fler växande företag och rejäla satsningar på polisen och tryggheten. På dessa områden är förslaget till budget närmast innehållslöst.

– Nya pengar till polisen skjuts olyckligtvis på framtiden. Hela 75 procent av regeringens klimatsatsningar sker efter valet 2018. Några satsningar ligger så långt bort som år 2040. Det är här och nu som regeringen skulle kunna göra skillnad – men satsningar uteblir, konstaterar Per Åsling.

– Regeringen hade också ställt i utsikt stora satsningar till byggande av fibernät på vår landsbygd. Det blev 100 miljoner för hela landet under 2017. Vi skulle behöva mer än så bara i Jämtlands län, fortsätter Per Åsling

– Centerpartiet vill göra det enklare för jobbskaparna, det vill säga småföretagen. Då skapas fler jobb, då får vi in mer skattepengar, och då får vi en bättre välfärd.

– Det finns några ljuspunkter i regeringens budget. Förvisso är det sämre kopior av vår politik, men likväl: De sänker arbetsgivaravgifterna – men vi sänker mer. De ökar resurserna till polisen, men vi ökar redan nästa år, och mer. De bygger ut bredbandet, men vi bygger ut fortare. De utökar RUT – efter att vi krävt det i migrationsuppgörelsen.

– Det behövs ett nytt ledarskap för Sverige. Det krävs ansvarstagande och handlingskraft, och ett ledarskap som tar Sveriges utmaningar på allvar. Ett ledarskap med fokus på fler jobb och minskade klyftor mellan landsbygd och storstad, och på miljösatsningar som gör skillnad på riktigt, säger Per Åsling.

Försöker Naturvårdsverket smygcentralisera?

Till Naturvårdsverkets vikarierande generaldirektör Eva Thörnelöf

Det är med stor förvåning och viss upprördhet som jag har tagit del av Naturvårdsverkets utlysning av lediga tjänster i Östersund. För samtliga tio anges tänkbar placeringsort i Stockholm!

I samband med garnisonsnedläggningen beslutade regeringen 2004 att delar av Naturvårdsverkets verksamhet skulle förläggas till Östersund. De signaler jag får från regeringskansliet och regionen är att det varit en lyckad etablering som fungerar mycket bra.

Ska vi bygga starka myndigheter så behöver de vara förankrade och lokaliserade i hela landet.

När nu Naturvårdsverket annonserar ut tio tjänster med tänkbar placeringsort i Stockholm framstår det som en ren provokation. Det strider mot tidigare riksdagsbeslut att Naturvårdsverket ska ha en stark lokalisering i Östersund. Det strider även mot förordning 2007:713 med innebörden att myndigheter ska pröva att decentralisera verksamhet.

Det Naturvårdsverket nu försöker göra kan inte ses som något annat än smygcentralisering.

Det bör vara bekant för Naturvårdsverkets ledning att regeringen, via civilminister Ardalan Shekarabi, i april aviserat att Statskontoret ska göra en översyn hur statliga myndigheters lokalisering påverkar service och närvaro i hela landet.

Jag begär nu att Naturvårdsverket förklarar sig och korrigerar placeringsorten för de berörda tjänsterna.

Jag vill även veta på vilket sätt Naturvårdsverket arbetar med det uppdrag man har enligt förordning 2007:713 att decentralisera verksamhet från mycket dyra Stockholmsadresser till Östersund.

Per Åsling
riksdagsledamot

Mjölkkronan och landsbygdsprogrammet kan rädda länets mjölkbönder

Mjölkböndernas kris har nu blivit akut, även här i länet. Rysslands importstopp som infördes 7 augusti, samt minskad efterfrågan på mjölkprodukter i EU, har resulterat i att världsmarknadspriset på mjölk sjunker.

Stora livsmedelskedjor använder situationen för att pressa enskilda producenter att sänka priset – men enskilda butiker och konsumenter får inte del av sänkningen. Storföretagen ökar sin marginal. För bönderna har ersättningen återigen sänkts.

Nu krävs handling, både omedelbart och på längre sikt. Böndernas intäkter måste öka och det kan ske på två sätt:
– Genom politiska beslut.
– Genom att svensk mjölk betalas som den kvalitetsprodukt den är.

Vi vet att konsumenter är beredda att betala för närproducerade livsmedel.

Jag föreslår nu två akuta insatser för att börja räta upp situationen.

• Mjölkkronan återinförs, vilket innebär att det läggs på en krona på priset på mjölk som producerats i länet. Den kronan går oavkortat till bonden. Butiker och konsumenter i länet kan på detta handgripliga vis snabbt hjälpa till att lindra den värsta krisen.

• Regeringen, med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i spetsen, måste omedelbart agera mot EU-kommissionären Phil Hogan för att få beslut om Landsbygdsprogrammet. I det ligger både en kopeng och en djurvälfärdsersättning. Ersättningarna är planerade sedan länge och avsedda att hjälpa svenska bönder att ta sig igenom den hårda konkurrenssituation som uppstått genom att svenskt lantbruk (via svensk lagstiftning) håller en högre kvalitet än övriga EU.

Nu måste vi konsumenter, handlare och bönder agera tillsammans, innan det är för sent. Jag bjuder in till ett möte i Trångsvikens bygdegård 1 februari kl 19.

Jag vill att vi tillsammans diskuterar hur vi kan höja betalningen för den jämtländska mjölken och ta fram en handlingsplan för hur mjölknäringen ska utvecklas i vårt län.

Per Åsling

Kommentar till Decemberuppgörelsen

Vi har under hösten haft ett exceptionellt politiskt läge i Sverige. Det kulminerade när Sverigedemokraterna, genom att inte lägga ner sina röster i budgetomröstningen, valde att bryta mot den praxis som gällt i årtionden. Denna praxis är grunden för att Sverige kunnat ha minoritetsregeringar, vilket varit mer regel än undantag i modern tid. Sedan enkammarriksdagen infördes 1970 är det bara tre regeringar som haft egen majoritet: Fälldins första och andra samt Reinfeldts första.

Sverige måste kunna regeras i minoritet. Det har därför varit nödvändigt att skapa spelregler för detta. Överenskommelsen har varit att den partikonstellation som har störst stöd släpps fram. Så skedde även vid höstens val av statsminister. I samband med budgetprocessen blev det emellertid uppenbart att de konstitutionella spelreglerna behöver förtydligas.

Den överenskommelse som nu gjorts av allians- och regeringspartierna innebär att den partikonstellation som har störst stöd släpps fram, även när det gäller budgetbeslut. Samsynen över blockgränserna om hur Sverige ska styras gäller nu mellan de sex ingående partierna fram till valet 2022.

Den uppkomna situationen hade kunnat undvikas. Centerpartiet har vid flera tillfällen lyft behovet att tydliggöra beslutsprocessen när det gäller budgetar. Detta konkretiserades i en artikel på DN Debatt 9 december, undertecknad av Alliansens partier. Nu är det grunden för uppgörelsen. S har köpt det vi sagt hela tiden. Det här innebär också en uppgörelse om att enskilda budgetdelar inte ska kunna brytas ut ur budgeten, vilket socialdemokraterna gjort vid flera tillfällen under förra mandatperioden.

För Centerpartiet är det viktigt att skapa långsiktiga spelregler. Det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl. Tack vare detta ramverk har vi en av Europas starkaste ekonomier. Överenskommelsen är viktig för att upprätthålla det internationella förtroendet för Sveriges ekonomiska stabilitet och för att det ska bli möjligt att ta långsiktigt ansvar även i opposition. För oss har det också varit viktigt att värna om och stärka demokratin. På det här sättet gör vi det, genom att se till så att riksdagen fungerar, och att minoritetsregeringar, som vi oftast har i detta land, kan få igenom sin budget samtidigt som oppositionen kan driva en konstruktiv oppositionspolitik och granska regeringen.