Grön politik för landsbygden

I dag går inte längre flyttlassen bara från landsbygden till städerna utan även åt andra hållet, om än i blygsam skala. Visserligen fortsätter befolkningen på landsbygden att minska för att fler människor dör än föds. Det är en följd av tidigare års utflyttning. Men utmaningen nu ser helt annorlunda ut än under tidigare decennier, då många såg inflyttning till städer som enda alternativet för att kunna förverkliga sina egna mål och leva det liv man önskar.

Från politiskt håll krävs nytänkande och fantasi kommande år. Offentliga insatser behöver sättas in så att landsbygdsbors fullt rimliga krav på fungerande service och kommunikationer tillgodoses. Det är utgångspunkten för Centerpartiets ihärdiga arbete för att förstärka och vidareutveckla landsbygdsprogrammet.

Trots att EU minskar sin finansiering av landsbygdsutveckling i Sverige, så ökar de totala resurserna med mer än en miljard kommande sex år. Skälet är att den statliga finansieringen ökar med 2,8 miljarder.

Det tryggar en fördubbling av resurserna för utbyggnad av bredband på landsbygden, där lokalt engagemang, stöttat av statliga medel, bidragit till en utbyggnad baserat på fiber.

Dessutom femfaldigas stödet för att bibehålla och utveckla kommersiell service. Det ger en grund för att, kring exempelvis lanthandel eller mack, utforma nya lösningar där kommersiella och offentliga aktörer samverkar för heltäckande service på landsbygden.

Satsning på lantbruk och livsmedelsindustri stärker den sektor som på många håll i landet är basen för den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen på lands- bygden. En stark grön sek- tor skapar också förutsättningar för andra former av företagande. Centerpartiet har i regeringen medverkat
till att sänka lantbrukets skatter med 2,2 miljarder brutto varje år.

De kommande fyra åren måste programmet konkretiseras och vidareutvecklas. Särskilt handlar det om två frågor: Ett tydligt statligt engagemang för att trygga tillgången till förskola och skola för landsbygdsboen- de. För det andra behövs en strategi som underlättar för eldsjälar, entreprenörer och
föreningsliv att gemensamt vidareutveckla servicen till invånare och företag.

Centerpartiets framgång i regeringens budgetarbete har lagt grunden för bättre utveckling på landsbygden. Men för att den verkligen ska ta fart behövs ett idogt politiskt arbete i den dagliga politiken, på alla områden. Därför behövs ett starkt Centerparti i höstens val.

700 miljoner till landsbygdsservice

Annie Lööf tillkännagav i dag att regeringen satsar 700 miljoner till lokal service på landsbygden. Pengarna fördelas över 7 år och ska användas för att ge god tillgång till kommersiell service i glesbygd och landsbygd. Den första satsningen på 100 miljoner kommer i vårändringsbudgeten för 2014. Det innebär att pengarna kan användas redan i år för att stötta lanthandlare, mackar och annan lokal service.

– Tillgång till service är helt avgörande för en bygds attraktionskraft. Serviceställen är ofta en motor för utveckling på landsbygden, och därför är det här en mycket viktig satsning, säger Per Åsling.

– De senaste veckorna har jag besökt Borgvattnet och Kallsedet, två byar med mycket engagerade handlare. Där efterfrågades just den här sortens satsningar från samhället för att skapa långsiktighet och utveckling av servicen, fortsätter Per Åsling.

Regeringen har redan satsat 145 miljoner under åren 2009-2014 på stöd till kommersiell service. Nu blir det alltså en rejäl ambitionshöjning för kommande år.

I januari 2014 tillsatte Annie Lööf dessutom en utredning som ska se över hur staten ytterligare kan stödja tillgången till kommersiell service i glesbygd.

Utredaren Catharina Håkansson-Boman reste runt i länet i förra veckan för att få en bild av vardagen för serviceföretagare. Resan avslutades med ett välbesökt öppet möte i Trångsviken där många serviceföretagare gav förslag på lösningar. Ett syfte med utredningen är också att hitta samordningsmöjligheter mellan kommersiell och offentlig service.

Påverka idéprogrammet!

Just nu pågår remissbehandlingen av Centerpartiets nya idéprogram. Det har blivit stort fokus på programförslaget som kommer från en arbetsgrupp, vilket i sig är positivt. Till skillnad mot när moderater och socialdemokrater tidigare presenterade sina nya idéprogram så har det nu både internt och i övriga samhället uppstått en livlig diskussion.

Jag vill vara tydlig och påpeka att det är en process som pågår. Det är varken dramatiskt eller farligt att tycka olika. Målet med processen är, när den avslutas i samband med en extrastämma 22-24 mars, att vi gemensamt i Centerpartiet ska ha fastställt ett grönt idéprogram som bär för framtiden, som engagerar, samtidigt som det utgår från Centerpartiets traditionella grundvärden.

Hittills har fokuseringen kring några enskilda delar i programmet varit olycklig, men samtidigt förståelig. Förslagen upplevs provokativa och utryckta ur sitt sammanhang svårförståeliga. Dessa måste avfärdas och det finns även behov av förtydliganden inom olika områden.

För att skapa tillväxt och utveckling i hela landet finns det delar som jag gärna vill lyfta fram som nydanande, radikala och möjlighetsinriktade. Jag citerar:

”Centerpartiet vill se en rättighetslagstiftning, ett tydligt samhällskontrakt. Alla människors lika värde måste avspeglas i vad människor kan förvänta sig av det samhälle de lever i. Därför är det viktigt att på politisk väg slå fast vad det innebär att vara medborgare. Medborgarnas rättigheter måste framgå i lag så att de kan försvaras.

Demokratiska rättigheter och ett grundläggande socialt och ekonomiskt skyddsnät är viktiga delar av ett tydligt samhällskontrakt. Centerpartiet anser också att det är viktigt att garantera människors rätt till fysisk, intellektuell och digital infrastruktur.

För att ett samhälle ska fungera och vara attraktivt för både boende, företag och besökare krävs en fungerande samhällsservice. Det är därför viktigt att det offentliga samhället tar ett ansvar för grundläggande service i hela landet.”

”Centerpartiet anser att alla ska kunna välja att bo, leva och förverkliga sina drömmar hur och var man vill. Olika delar av landet har olika förutsättningar och utmaningar. Detta gäller såväl städer som landsbygd. Samtidigt måste också den rättighetslagstiftning och det samhällskontrakt som Centerpartiet eftersträvar erbjuda en grund för möjligheten till livskraft i alla delar av Sverige. Tillgång till olika former av infrastruktur spelar en avgörande roll för att hela landet ska ha goda förutsättningar att utvecklas.

Makten ska ligga så nära människan som möjligt. Med decentralisering som verktyg vill Centerpartiet ge varje människa och varje del av landet makt att ta itu med de egna utmaningarna. En utveckling i federal riktning med omfördelning av makt till regional och lokal nivå är viktig för att varje del av landet ska kunna utvecklas. Genom decentraliserad lagstiftnings- och beskattningsrätt får varje del av Sverige redskap för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det är också viktigt att motverka överdriven byråkrati och regelverk som motverkar entreprenörskap och utveckling.”

Dessa förslag är både ideologiskt och konstitutionellt intressanta eftersom de skulle innebära att det i svensk lagstiftning slås fast att människor ska ha samma möjligheter att bo och verka i hela landet.

Bra grundförutsättningar för landsbygdsutveckling genom att skapa nya politiska verktyg för regionala och lokala Sverige. Skattebaser att omvandla till regionala kan vara skogs- och företagsbeskattning men också nya som skatt på mineralbrytning och energiproduktion som exempelvis vattenkraft. Dessutom möjliggör det skapande av nya ekonomiska förutsättningar runt om i bygderna.

Jag håller med Lena Mellin på Aftonbladet när hon säger att det är ”pigga idéer /…/ som större regional frihet att ta ut skatt och stifta lagar”.

Socialdemokraternas slag mot småortssverige

Som centerpartist gläds jag åt Leif Pagrotskys besked (DN 30/11) om att han som utredare av en framtida socialdemokratisk skattepolitik sannolikt inte kommer att föreslå några återställare av Alliansens politik.

Att socialdemokraterna saknar politisk styrfart och byter fot i fråga efter fråga kan vara lätt att le åt som alliansföreträdare. Men i grunden är (S)-krisen negativ för svensk samhällsdebatt. Diskussionen om vilken färdriktning Sverige ska ta blir lidande när de politiska skiljelinjerna blir otydliga, både för väljare som politiker.

Socialdemokraternas budgetmotion för 2012 är en diger lunta fylld av förslag som skulle finansieras med ett batteri av skattehöjningar. Där skrivs bland annat att ”Regeringens.. ekonomiska politik baserad på stora skattesänkningar har nått vägs ände”.

Pagrotskys lappkast i skattefrågan väcker därför ett antal frågor. Vad tycker (S) om jobbskatteavdragen? Hur ska de finansiera sina ambitioner utan en egen skattepolitik? Och hur länge gäller partiets senaste giv i skattepolitiken?

Allt mer tyder nu på att Socialdemokraterna har tappat kontakten med verkligheten i de delar av landet som ligger bortom Stockholms tullar. (S) föreslår i årets budgetmotion en kilometerskatt på vägtransporter som ska finansiera en miljardrullning till Stockholms tunnelbana. Att bygga ut tunnelbanan må vara lovvärt. Men det är en klassisk socialdemokratisk avfolkningspolitik att lägga kostnaderna på landsbygds- och småortssverige för att finansiera satsningar i storstäder.

Tommy Waidelich, socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, är svaret skyldig varför (S) vill lägga en kostnad på fyra miljarder per år på dem som bor utanför storstäderna.

De allra flesta svenskar bor väldigt långt från en tunnelbanestation och är beroende på ett eller annat sätt av fungerande och kostnadseffektiva vägtransporter. Socialdemokraterna har i sin budget sytt ihop ett effektivt paket för att utarma landsbygden. Centerpartiet verkar istället för att vi ska ha både levande byar och orter i hela landet – utan att det ena sker på de andras bekostnad.

Per Åsling (C)
Riksdagsledamot från Jämtlands län
Ekonomisk-politisk talesperson