Jämtlands län behöver mer biogas

De galopperande utsläppen av koldioxid är vår tids största miljöproblem. Bara för några år sedan pratade miljöexperterna om växthuseffekten som ett av framtidens stora problem. Idag, år 2007, är framtiden redan här. Vintrarna blir varmare, och polarisarna smälter.

Alla vi vägtrafikanter bär en stor del av ansvaret för detta. Vägtrafiken står för en tredjedel av Sveriges samlade klimatpåverkande utsläpp. Tyvärr har problemen dessutom förvärrats de senaste åren. Det räcker helt enkelt inte med att satsa på bensin- och dieselsnålare motorer. Det krävs helt nya och betydligt miljövänligare bränslen.

Det kanske intressantaste miljöbränslet som finns att tillgå idag är biogas. Dels för att det är helt förnyelsebart, men också för att det släpper ut klart lägst halter av koldioxid jämfört med alla andra bränslen på marknaden. En fullstor biogasdriven bil släpper ut marginella 10-15 gram koldioxid per kilometer, vilket kan jämföras med de bästa bensin- och dieseldrivna småbilarna där motsvarande siffra är cirka 120 gram.

Produktionsanläggningar och tankställen för biogas finns idag främst i Syd- och Mellansverige. Jämtlands län ligger efter i den här utvecklingen, men det senaste året har saker hänt. Idag finns en produktionsanläggning för biogas i Östersunds kommun, och dessutom har två tankstationer uppförts under 2007.

I och med detta finns nu en lokal marknad. Ett flertal biogasbilar har redan registrerats i länet, och fler är på gång både bland företag och inom offentlig sektor.

Denna nyväckta jämtländska efterfrågan för biogas innebär stora möjligheter för jordbruket. Inom de gröna näringarna finns en stor utvecklingspotential för biogas, som med fördel kan framställas av gödsel, foderrester, slaktavfall med mera. Produktion av biogas innebär alltså helt nya affärs- och intäktsmöjligheter för jordbrukssektorn.

Redan idag finns biogasanläggningar i södra Sverige som baseras på restprodukter från lantbruket, och det finns ingenting som säger att de inte skulle kunna byggas även i Jämtland, tvärtom. Här är marknaden synnerligen gynnsam för biogasproduktion eftersom biogas är ett par kronor billigare än bensin och vi jämtar och härjedalingar är måna om att hålla nere driftkostnaderna eftersom vi kör rätt långa sträckor.

Det som kan stimulera biogasmarknadens utveckling är att samhället stöttar satsningar på gårdsbaserad biogasproduktion. I Tyskland kan gårdsinvesteringar få statlig medfinansiering grundad på hur många normalkubikmeter biogas som gården producerar. Jag har via motion i riksdagen tagit initiativ till att ett sådant system utreds också i Sverige. Men även på kommunal nivå finns möjligheter att agera. Kommunerna i Jämtlands län borde bjuda in LRF för att tillsammans titta på hur man kan starta produktion av biogas från jordbruksprodukter. En sådan kommunal anläggning finns exempelvis i Linköpings kommun, och den producerar ”allt vad tygen håller”. I Brålanda finns ett annat intressant initiativ där ett antal lantbrukare producerar biogas direkt på gården och kommer att sälja gasen via ett gasnät. Något som också skulle vara möjligt i Jämtlands län. Därför har jag tagit initiativ till en studieresa för biogasintresserade länsbor till Brålanda i början av nästa år.

I grunden handlar detta inte bara om bättre miljö utan också möjligheter för tillväxt och nya arbetstillfällen i vårt län. Produktion och försäljning av biogas som drivmedel kan bli en vinstaffär för alla. Bilister kör billigare, lokala producenter tjänar pengar och samhället vinner en bättre miljö. Jämtlands län har unika möjligheter att bli en viktig bränsleproducerande region i omställningen från fossila till förnybara bränslen. Efterfrågan och marknaden finns. Nu hänger det på oss själva att nyttja möjligheterna.

Artikeln publicerades i Östersunds-Posten 2007-12-19 och i en kortad version Länstidningen 2007-12-27