Lägesrapport om infrastruktur

Regeringen satsar som aldrig förr på vägar och järnvägar, och satsningarna är finansierade till sista kronan. Nu kommer också den positiva responsen.
Potten för enskilda vägar utökas med 200 miljoner, vilket innebär att det totala stödet nu passerat miljardstrecket. Det är en historisk satsning och pengarna är efterlängtade. Riksförbundet enskilda vägar säger att: ”Åsa Torstensson tar nu ett rejält grepp för landsbygdens utvecklingskraft i Sverige.”
Även statsbidragen till drift och underhåll av vägnätet har förstärkts kraftigt. 2006 var det 691 miljoner. 2008 var det 891 miljoner.

När det gäller investeringar har Jämtlands län fått en uppräkning av länsanslaget med nästan 50 procent. I reda pengar handlar det om 477 miljoner kronor till landsvägar samt gång- och cykelvägar under perioden 2010–2021. Det är en ram, vilket innebär att det kan bli ytterligare 25 procent, cirka 120 miljoner. De pengarna behövs och vi måste tydliggöra behoven. Dels ser vi sviterna efter många års eftersatta och uteblivna investeringar, dels ökar behoven genom den positiva utvecklingen i länet, bland annat ökad turism och biobränsleproduktion. Till länsstyrelsen har det kommit många förslag och önskemål som nu jämkas ihop till en regional plan. Förslaget ska vara remissbehandlat och klart 2 november 2009.

I Vägverkets och Banverkets lista över nationella satsningar saknas flera angelägna projekt i Jämtlands län. E45 måste rustas upp till Europavägsstandard. På E14 måste sträckan Pilgrimstad-Brunflo prioriteras. Viktig är också sträckan väster om Staa. Åretunneln som färdigställdes inför VM 2007 är inte slutgiltigt finansierad.

Det är angeläget att finansieringen av dessa projekt sker genom den nationella potten, precis som övriga satsningar på Europavägarna. Av den anledningen har jag bjudit in Vägverkets generaldirektör Lena Erixon till länet, och hon har lovat komma. Vid det mötet ska vi även prata om ett nationellt forsknings- och utvecklingscenter inom trafikområdet med placering i Östersund.

I juni bjöd jag in Banverkets generaldirektör Minoo Aktharzand för att diskutera Inlandsbanans utveckling. Det var ett mycket lyckat besök – hon hade med sig 70 miljoner till Inlandsbanan och lovade mer. Vid mötet deltog representanter för berörda regioner och företag. Det ger naturligtvis ökad styrka.

För att öka länets tillgänglighet är samarbetet med näraliggande regioner en nyckel, och det inkluderar Tröndelag och Norge. En aktuell fråga är elektrifiering och förstärkning av Meråkerbanan. I det ärendet kommer jag att träffa vår infrastrukturminister Åsa Torstensson och hennes norska kollega Liv Signe Navarsete i Trondheim 10 augusti.

Andra kommande hållpunkter i infrastruktur-processen är att regeringen vill ha in trafikverkens planförslag senast 2 september 2009. Samtidigt skickas förslaget ut på remiss fram till 2 november. Då ska som sagt även planen för Jämtlands län vara klar.

Tillgången på pengar för satsningar på vägar och järnvägar har aldrig varit större, och därmed har vi nu de bästa förutsättningarna någonsin.