Jag vill inte ha kärnkraft. Jag säger nej till uranbrytning. Det är självklara utgångspunkter för varje centerpartist. Centerpartiets linje är och har under hela mitt politiska liv varit mycket tydlig. När vi givits chansen att påverka energipolitiken har det alltid varit med en hållbar energiomställning för ögonen.

Vi har sedan 1970-talet väckt opinion mot och kämpat mot uranbrytning i Storsjöbygden och på andra platser i landet. Vi har med hjälp av det kommunala vetot förhindrat uranbrytning i Skaraborg. Vi har i alla sammanhang arbetat mot kärnkraft och uranbrytning.

I Alliansregeringen har Centerpartiet efter samma linje medvetet arbetat för ökade satsningar på förnybar energi. Vårens uppgörelse om energi- och klimatpolitiken är ett historiskt genombrott. För första gången satsas det nu rejält på förnybara energikällor. Och vi har sannerligen inte ändrat uppfattning om vare sig kärnkraft eller uranbrytning på vägen dit.

För att ytterligare stärka det lokala inflytande beslutade Centerpartiets partistämma i maj i år att partiet ska arbeta för en översyn av minerallagen så att kommunernas inflytande blir starkt redan i prospekterings- och provborrningsskedet.

Kärnkraften är ingen långsiktigt hållbar energikälla. Energikällor som inte är långsiktigt hållbara ska fasas ut. Den överenskommelse som Allians för Sverige har gjort om energipolitiken innebär att vi kraftigt ökar resurserna till den förnybara energin. Vårt beroende av kärnkraft kan därmed minska. Och för oss i Jämtlands län innebär detta en utvecklingsmöjlighet, tillexempel i satsningarna på vindkraft och bioenergi.

Äntligen ser alltså vi som har kämpat för grön energi i över 30 år att det händer något. Det är förstås välkommet att Socialdemokraterna nu säger att de vill göra ä n n u mer. Men varför gjorde de inte det under sina år i regeringsställning? Det är Centerpartiets och Alliansens energipolitik som har banat väg för den utveckling vi nu står inför, inte socialdemokraternas energipolitik. Eller rättare sagt icke-energipolitik.

Vi som varit engagerade i energifrågan några år känner ju igen socialdemokraternas sätt att behandla energipolitiken som en valtaktisk fråga utan reellt innehåll. När vi folkomröstade 1980 taktiserade man sönder alternativen. I regeringsställning förhalade man i decennier satsningarna på alternativ energi. Och med parlamentariskt stöd från de nya allianskamraterna i v och mp så misslyckades man kapitalt så sent som under förra mandatperioden att lägga grunden för den historiska energiomställning som vårt land och vår miljö behöver.

Energiuppgörelsen i regeringen innebär att vi för första gången ser den satsning på förnybar energi som vi så länge har arbetat för. Stoppet för fortsatt kärnkraftsutbyggnad innebär också att uranbrytningshotet mot våra bygder kan avvärjas för all framtid. Detta är det reella innehållet i överenskommelsen. Och sedan må enstaka socialdemokrater och folkpartister påstå vad de vill. Men detta är uppgörelsens innebörd. Detta är Sveriges energipolitik.

Per Åsling (C)
Riksdagsledamot, Trångsviken

Debattartikeln publicerades i