Vilket vackert landskap! Efter tre dagars cykling runt Storsjön (hemifrån Åse mot Marieby med mål i Arvesund blev det drygt 20 mil med alla kringelikrokar) kan konstateras att människorna som bor här är intresserade, engagerade, kunniga men också gästfria.

Det är lätt att bli hemmablind. På cykeln hinner man med att se på ett annat sätt vad fint vi bor med fjäll, sjö, skog och jordbruksbygd. Nyvänt och nysträngat hö luktar som bara fint hö kan dofta, och det är lite uppiggande att tre rådjur rusar upp ur diket.

Syftet med cyklingen var att komma ut och träffa människor, få upp angelägna frågor att driva för vårt läns utveckling. Med andra ord kan man säga att jag ville ha hjälp med hur jag ska prioritera i det politiska arbetet. Och det fick jag. Nära 200 förslag – bland annat uppmanades jag att studera olika vägavsnitt och mindre broar. Tre ämnen lyftea allra mest; vägarna, företagens villkor samt uranprospekteringen. Nu gäller det att gå vidare med frågorna. Det går inte att säga spikrakt på vilket sätt, men framför allt gäller det att komma till tals med ministrar och andra ansvariga på olika departement. Det kan också vara fråga om myndighetschefer. Allt ifrån vägverkets generaldirektör till vår landshövding. Det är onekligen mer tillfredsställande att driva en fråga som är konkret, som är förankrad hos ortsbor och som har en genomlyst problematik där jag fått bra argument att lägga fram.

En annan fråga som berördes var maten på institutioner. En oro för att maten till barn och gamla inte omgärdas av den omsorg och kvalitet som är önskvärd. Det är en kommunal fråga men viktig. Det som är glädjande är ändå att det finns producenter, att det finns ett starkt intresse för att frambringa bra mat av lokala råvaror. Att den är god kan jag intyga- det var tur att det åtgick några kalorier på cyklingen. Slutligen vill jag tacka för alla synpunkter och förslag och allt gott kaffe!