Till
Naturvårdsverket
Stiftelsen Håll Sverige Rent

Sommaren innebär för de flesta trevliga utflykter och kanske en och annan picknick. Det är lätt hänt att en aluminiumburk, en plastpåse eller en kapsyl blir kvar efter kalaset. Eftersom de flesta är helt omedvetna om vilka konsekvenser skräpet kan få låter man det ligga.

Förpackningar som slängs eller tappas i hagar, på åkrar eller längs vägar och skoterleder är ett stort problem för lantbrukare, inte bara under den period när djur går ute på bete. Skräpet strimlas av skördemaskinerna och hamnar i vinterfodret. Resultatet blir att mängder av djur måste nödslaktas sedan deras inälvor skurits sönder av rakbladsvassa aluminium- och plastfragment. För djuret är detta naturligtvis mycket plågsamt.

Skräpet skadar inte bara lantbrukets djur. Även vilda djur dör en plågsam död för att de ätit plast, snärjt in sig i skräp eller skurit sig på glaskross och metallfragment.

För lantbrukaren är det både känslomässigt och ekonomiskt tungt när högmjölkande kor och värdefulla avelsdjur måste avlivas. Vid invigningen av det nya slakteriet i Hammerdal kom en lantbrukare fram till mig och sa att skräpet vid hagar och åkrar är det största enskilda problemet i hans verksamhet. Problemet har också uppmärksammats media vid ett flertal tillfällen, nu senast i Östersunds-Posten (2008-08-12).

Det är oerhört viktigt att dessa frågor belyses och att samverkan kring frågorna ökar. Det är också avgörande att den hanteras med ett nationellt grepp. Jag skriver till er eftersom ni har organisation och kunskap för att nå ut med dessa budskap. Min fråga till er är: Har ni några aktiviteter planerade inom detta område de närmaste åren? Om inte, skulle ni vara beredda att åta er att arbeta med frågan framöver?

Naturligtvis hoppas jag att problemet kan lösas genom ökad kunskap bland allmänheten, men om så inte är fallet är jag givetvis beredd att, om det anses angeläget, lyfta frågan i riksdagen via en motion.

Jag ser fram emot ert svar.

Per Åsling, riksdagsledamot och ordförande i Milko