Center-ja med förbehåll. Det är positivt att euroländerna i och med finanspakten tar tydliga steg mot ökad budgetdisciplin och finansiell stabilitet. Som en naturlig följd av vår historia av ansvarstagande, vill Centerpartiet vara med och trygga ekonomin i Europa. Vi säger därför ja till finanspakten. Men vi är samtidigt tydliga i vårt nej till att Sverige inför euron som valuta. Vi ställer också krav på att Sverige som icke-euroland inte ska bli bundet av reglerna i finanspakten, skriver Centerpartiets högsta ledning.

Läs hela debattartikeln på DN

Pressmeddelande 2012-01-18

I Dagens Nyheters genomgång av den långsiktiga befolkningsutvecklingen är det endast tre kommuner i Norrlands inland som på 30 års tid har ökat sin befolkning. De tre kommunerna – Krokom, Åre och Östersund – ligger alla i Jämtlands län. Riksdagsledamot Per Åsling (C) konstaterar att det ger goda förutsättningar inför framtiden.

– Det visar att länet är attraktivt. Ett bra näringsklimat, goda förutsättningar för turism och kombinationen av god service och vacker miljö lockar många. Att vi har tre kommuner som sticker ut i befolkningstrenden ger oss bra möjligheter att vända trenden för hela länet.

Per Åsling framhåller samtidigt allvaret för utvecklingen i länet som helhet. Övriga kommuner i länet har alla tappat mer än 15 procent av invånarna på 30 år, och värst har utvecklingen varit i Ragunda, som tappat mer än var fjärde invånare under perioden. Åsling efterlyste i valet en regional kraftsamling för att åstadkomma 10 000 nya företag, 10 000 nya jobb och 10 000 fler invånare i länet. Det är en utmaning som han menar är än mer aktuell i ljuset av befolkningsutvecklingen.

– Utvecklingen ligger främst i våra egna händer. Sedan behövs grundläggande statliga förutsättningar i form av infrastruktur, skatteutjämning och stöd för regional utveckling. Men det är vi själva som måste forma visionen om Jämtland år 2020 och göra vad som krävs för att uppnå den.

Åsling vänder sig också mot de resonemang som förs fram av professor Einar Holm i Umeå, som menar att det inte hjälper att ”få till en ny industri”. Holm har tidigare blivit känd för uttalandet att befolkningen av inlandet är en historisk parentes.

– Holm har naturligtvis rätt i att ”en ny industri” inte räcker. Samtidigt visar exemplet Åre att ett gott näringsklimat och många små företag mycket väl kan vara navet i en stark lokal och regional utveckling. Jämtland behöver fler entreprenörer, inte mer uppgivenhet, avslutar Per Åsling.

Politisk valhänthet och passivitet har nu orsakat stora bekymmer i frågan om en framtida regionbildning för Jämtlands län. Socialdemokraterna har misslyckats med ledarskapet. Det största oppositionspartiet, moderaterna, står vid sidan om processen i Jämtland och deltar med tvekan i Västernorrland.

Centerpartiets position är klar och förankrad. Vi är för regionalisering. Vi är för att makt flyttas från statlig nivå, från makthavare och myndigheter i Stockholm och från länsstyrelser, och därmed närmare de människor besluten berör. Det förstärker det demokratiska inflytandet över besluten. Detta är viktiga utgångspunkter i de regionbildningar som redan gjorts, till exempel i Halland och Skåne.
Regionbildningsprocessen i Jämtlands län har brustit i framtidsanalys och konsekvensbedömning. Medborgarförankringen saknas. Redan för tre år sedan lade Centerpartiet en motion i landstinget om behovet av en ordentlig diskussion och stark förankring. Motionen avslogs nonchalant av landstingsmajoriteten.

Vid Jämtlands läns landstingsfullmäktige den 15 november bifölls ett beslut om att fortsätta att analysera förutsättningarna för att bilda en regionkommun av Jämtlands läns landsting och landstinget i Västernorrlands län. På Centerpartiets initiativ beslöts att fullmäktige noga ska följa förhandlingar och nya underlag och lyfta frågan igen under 2012.

Alla partier, utom moderaterna, röstade också för Centerpartiets yrkande:
”För beslutet gäller att analysen av förutsättningarna visar att såväl verksamhet som ekonomi ska vara i god ordning och balans vid en sammanläggning och att besked från staten ges om att den nya regionens invånare inte får straffas i skatteutjämningssystemet.”

För att kunna gå vidare med en ansökan tillsammans med Västernorrland måste dessa krav uppfyllas. En befogad fråga till landstingets politiska majoritet är om det arbetet överhuvudtaget pågår? Och vad har i så fall resultatet blivit?

Vid Centerpartiets stämma i Vigge i november tydliggjorde vi vår position inför framtida regionbildningar. Våra principiella ställningstaganden är att regionbildningen ska: 1) Stärka människors makt över sin egen framtid när beslut flyttas från staten, 2) Kraftigt förbättra förutsättningar för tillväxt och inflyttning till vår del av landet, 3) Stärka underlaget för god service och sjukvård i alla delar av landet, och 4) Öka det demokratiska inflytandet över viktiga resursfrågor som berör vår framtid.

Centerpartiet i Jämtlands län kommer att stödja en region som fyller våra principiella krav och därmed medverkar till ökat befolkningsunderlag, fler företag och fler arbetstillfällen i Jämtlands län. En regionbildning måste stärka förutsättningarna för företagandet, och därmed öka skatteintäkterna till välfärden. Det är ingalunda klarlagt om en region med Västernorrland fyller dessa krav. Nu måste klarhet ges i dessa frågor!

Även regeringens utredare Mats Sjöstrand påtalar i sin rapport till regeringen att hela processen är bristfälligt utförd.

När det gäller Västernorrland krävs också besked om hur moderaterna slutligt kommer att ställa sig. Vi vet att Moderaternas partiledning är principiellt emot regionbildning, och därmed emot att flytta inflytande och makt. I skrivande stund vet ingen säkert om Moderaterna i Västernorrland är för eller emot regionbildningar.

För Centerpartiet är det centrala, oavsett om processen med Västernorrland just nu går i mål eller inte, att arbetet med att skapa starkare och demokratiskt förankrade regioner fortsätter, och att alla politiska partier tar ett fullt ansvar för detta. Vi tar decentralisering, demokratisering och regional utveckling på allvar!

Per Åsling, ordförande Centerpartiet Jämtlands län

Artikeln publicerades i Östersunds-Posten 2012-01-14.

Turerna kring häktets framtid i Östersund har varit många och pågått under många år. I dag finns det endast ett provisoriskt häkte med oviss framtid.

Totalt finns 16 arrestplatser varav några hyrs ut till Kriminalvården som häktesplatser. Nu måste Kriminalvårdens ledning ta sig samman efter år av utredningar och se till att det tas konkreta beslut. Häktesverksamheten i Östersund måste bli permanent och det behövs också en utbyggnad med 25 nya platser. Behovet av fler häktesplatser i norra Sverige är stort och det är angeläget att dessa förläggs till Östersund där kapaciteten är lägst.

Under en period lades häktet i Östersund ned och närmaste häkte var då Härnösand. Erfarenheterna och utredningar från denna nedläggning visade att det är samhällsekonomiskt vansinne att skjutsa klienter, advokater, poliser, åklagare fram och tillbaka mellan Östersund och Härnösand. Förutsättningarna för att upprätthålla en acceptabel nivå för rättssäkerhet och anhörigkontakter försämrades allvarligt.

Avståndet till häktet i Härnösand komplicerade förundersökningen, försvårade advokaternas kontakt med sin klient och äventyrade medborgarnas förtroende för rättssäkerheten.
Förutom dessa allvarliga konsekvenser ur mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv finns även miljön att ta hänsyn till. Alla dessa transporter med bil, över 40 mil tur och retur, ger stora utsläpp.

Jämtlands län med dess långa avstånd behöver ett nytt häkte.

En utbyggnad av häktet bör lokaliseras till Trygghetens Hus för att bygga vidare på det för hela Sverige unika samarbete som skapats där. Häkteskapaciteten i Östersund måste bli det första ärendet den nya generaldirektören för Kriminalvården tar sig an.

Maud Peeker, C

Olle Arnsten, C
Carina Zetterström, C
Per Åsling, C

Artikeln publicerades i Östersunds-Posten 10 december.

Pressmeddelande 2011-12-28

Centerpartiet bjuder in tre myndighetschefer till Jämtlands län

• Bergmästaren Åsa Persson

Vi bjuder in Åsa Persson för att här på plats se vilken verksamhet utländska bolag bedriver i Storsjöbygden i sökandet efter uran. Det är fullständigt oacceptabelt att provborrningarna fortsätter på grund av att Bergsstaten förlänger tillstånden – särskilt som samtliga kommuner motsätter sig verksamheten. Det är mycket anmärkningsvärt att bolagen dessutom vill utöka provtagningsverksamheten i Oviken.

• Folkhälsoinstitutets generaldirektör Sarah Wamala

Vi vill fråga Sarah Wamala hur generaldirektörens agenda ser ut: Håller ledningen för Folkhälsoinstitutet på att smygflytta verksamhet? Frågan är relevant eftersom generaldirektören själv verkar ha flyttat sin arbetsplats från Östersund och tillåter andra i ledningen att göra detsamma. Detta är i strid med statens ambitioner att förlägga Folkhälsoinstitutet till Östersund.

• Kriminalvårdsstyrelsens nye generaldirektör Nils Öberg

Nils Öberg tillträder 16 januari 2012 och vi ser gärna att hans första besök blir i det tillfälliga häktet i Östersund. Här står rättsäkerheten på spel! Kriminalvårdens ledning måste nu besluta om en långsiktig lösning med en utbyggnad för häkte och platser för omhändertagande i Östersund.

– Dessa tre chefer ansvarar för verksamheter som är viktiga för invånarna och har betydelse för hur länet utvecklas och hur attraktivt länet uppfattas att bo och verka i. Det är angeläget att de har förstahandsinformation om dessa viktiga frågor, säger Per Åsling.

Vilka åtgärder kommer socialministern att vidta för att säkerställa den positiva utveckling som omlokaliseringen inneburit för folkhälsoområdet och för arbetsmarknaden i Östersund?

Det undrar Centerpartiets riksdagsledamot Per Åsling i en skriftlig fråga till socialminister Göran Hägglund (KD).

Per Åsling skriver:

”Liksom flera andra myndigheter under socialdepartementet utreds nu Statens folkhälsoinstitut av den s k Statens vård- och omsorgsutredning. Vilka förslag den särskilde utredaren kommer att lägga senast den 15 april 2012 kan ingen i dagsläget säga. Det är dock viktigt att utredaren får korrekta underlag från de granskade myndigheterna och att myndighetsledningar inte föregriper utredningens förslag genom att ändra i förutsättningarna för verksamheten i strid med till exempel beslut om en myndighets lokalisering.”

”Det finns mot bakgrund av detta anledning att fundera över hur man bör tolka ledningen för Statens folkhälsoinstitutet när den såväl kommunicerar frågan om verksamhetens lokalisering som när den hanterar frågor om strategiskt placerade medarbetares tjänstgöringsort. Till exempel har myndighetschefen i en skriftlig intervju på myndighetens intranät uttalat att såväl försörjningen av expertkompetens som kontakten med andra myndigheter och politiska institutioner försvåras av dagens lokalisering.”

Per Åsling säger:

- Flytten av Statens folkhälsoinstitut har inneburit att Östersunds och Jämtlands arbetsmarknad fått ett värdefullt tillskott av kvalificerade arbetstillfällen inom ett kunskapsintensivt och framtidsinriktat område samtidigt som institutets verksamhet fortsatt att utvecklas i positiv riktning.

- Lokaliseringen har även inneburit att det kluster av statliga kunskapsmyndigheter som etablerats i Östersund har kunnat fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt, säger Per Åsling.

Länk till Per Åslings skriftliga fråga på riksdagens webbplats »

Som centerpartist gläds jag åt Leif Pagrotskys besked (DN 30/11) om att han som utredare av en framtida socialdemokratisk skattepolitik sannolikt inte kommer att föreslå några återställare av Alliansens politik.

Att socialdemokraterna saknar politisk styrfart och byter fot i fråga efter fråga kan vara lätt att le åt som alliansföreträdare. Men i grunden är (S)-krisen negativ för svensk samhällsdebatt. Diskussionen om vilken färdriktning Sverige ska ta blir lidande när de politiska skiljelinjerna blir otydliga, både för väljare som politiker.

Socialdemokraternas budgetmotion för 2012 är en diger lunta fylld av förslag som skulle finansieras med ett batteri av skattehöjningar. Där skrivs bland annat att ”Regeringens.. ekonomiska politik baserad på stora skattesänkningar har nått vägs ände”.

Pagrotskys lappkast i skattefrågan väcker därför ett antal frågor. Vad tycker (S) om jobbskatteavdragen? Hur ska de finansiera sina ambitioner utan en egen skattepolitik? Och hur länge gäller partiets senaste giv i skattepolitiken?

Allt mer tyder nu på att Socialdemokraterna har tappat kontakten med verkligheten i de delar av landet som ligger bortom Stockholms tullar. (S) föreslår i årets budgetmotion en kilometerskatt på vägtransporter som ska finansiera en miljardrullning till Stockholms tunnelbana. Att bygga ut tunnelbanan må vara lovvärt. Men det är en klassisk socialdemokratisk avfolkningspolitik att lägga kostnaderna på landsbygds- och småortssverige för att finansiera satsningar i storstäder.

Tommy Waidelich, socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, är svaret skyldig varför (S) vill lägga en kostnad på fyra miljarder per år på dem som bor utanför storstäderna.

De allra flesta svenskar bor väldigt långt från en tunnelbanestation och är beroende på ett eller annat sätt av fungerande och kostnadseffektiva vägtransporter. Socialdemokraterna har i sin budget sytt ihop ett effektivt paket för att utarma landsbygden. Centerpartiet verkar istället för att vi ska ha både levande byar och orter i hela landet – utan att det ena sker på de andras bekostnad.

Per Åsling (C)
Riksdagsledamot från Jämtlands län
Ekonomisk-politisk talesperson

Öppet brev till Jan Sundling, ordförande i SJ

SJ:s vd Jan Forsberg medverkade på infrastrukturkonferensen i Åre den 1 november. Där kommenterade han nattågtrafiken till Åre och västra Jämtland. Beskedet som gavs var väldigt tydligt att nattrafiken ska upphöra på några års sikt. Budskapet gick inte att missförstå: Sovvagnarna ska köras så länge de håller ihop, vilket uppgavs vara under en 5-10-årsperiod, därefter är det slutkört med nattåg.

Med stor förvåning läser vi dagen efter i Länstidningen att SJ:s presschef Ulf Wallin dementerar vad Forsberg sa på konferensen. Ord står mot ord.

Därför är det nu av yttersta vikt att SJ:s högsta ledning ger klart besked: Hur planerar Statens Järnvägar att möta framtiden? Vilket affärsupplägg gäller?

Turistnäringen i Sverige växer starkt och speciellt i västra Jämtland. Branschen har som mål att till år 2020 fördubbla omsättningen från 252 till 500 miljarder. För att lyckas med denna offensiva målsättning krävs en god transportkapacitet med tjänster som möter kundernas behov.

Väl fungerande transporter är förutsättningen för att näringslivet ska våga investera.

Uttalandena har rört upp oro bland både resenärer och turistföretag.

Det framstår som mycket nonchalant av vd att lägga fram denna förändrade affärsinriktning i ett anförande på en konferens, utan någon dialog med de näringsidkare som berörs.

Jag var själv på plats i Åre och hörde Forsbergs häpnadsväckande uttalanden. I bagaget har vi redan många års styvmoderlig behandling där tågset omfördelas från Norrland till södra Sverige och allmänt lägre kvalitet. Nu måste korten upp på bordet i denna framtidsfråga.

Jag bjuder SJ:s ordförande till Jämtland för att tydliggöra SJ:s ambitioner för Norrland i allmänhet och vår nattrafik i synnerhet.

Vänligen kontakta mig för att bestämma lämplig tid.

Per Åsling, riksdagsledamot (c)

Pressmeddelande – 2011-10-05

S markerar ”tydlig färdriktning” – med sikte på det förflutna

Efter alla turer kring Socialdemokraternas skuggbudget de senaste veckorna presenterades det dagsaktuella resultatet av förhandlingarna idag onsdag. Centerpartiets riksdagsledamot Per Åsling kommenterar:

- Socialdemokraterna säger sig nu ha en sammanhållen idé med sin ekonomiska politik och en tydlig färdriktning. Jag kan emellertid konstatera att kompassen är inställd på det förflutna. Förnyelsen av välfärdssektorn hotas och de ineffektiva plusjobben återuppstår. Det är en återgång till traditionell socialdemokratisk politik som vi vet inte fungerar, säger Per Åsling.

- Jag ser också med oro på att Socialdemokraterna, i likhet med övriga oppositionspartier, tar så lätt på ansvaret för de offentliga finanserna i dessa tider av ekonomisk och finansiell oro. Socialdemokraterna föreslår höjda utgiftstak för de kommande fyra åren med mellan 20 och 22 miljarder kronor årligen. Deras ansvarslöshet riskerar att urgröpa förtroendet för det finanspolitiska regelverket och leda till högre räntor. Det är också anmärkningsvärt att statsbudgetens intäkter endast redovisas för 2012 samt att skattetabellerna inte är klara och har kvalitetssäkrats, fortsätter Per Åsling.

- Jag noterar med besvikelse att Socialdemokraterna helt övergivit devisen om att hela Sverige ska leva. Satsningarna på infrastruktur och bostadsbyggande riktar sig enbart till storstäderna. I övriga delar av vårt avlånga land kommer det att bli dyrare och svårare att leva och verka med Socialdemokraternas politik, särskilt då det gamla rödgröna förslaget om kilometerskatt – nu omdöpt till vägslitageavgift – återlanseras. Kilometerskatten blir en konkurrensnackdel för industrin på landsbygden, vilket hotar jobb och tillväxt. Skillnaderna mellan stad och land ökar och sammanhållningen i Sverige skulle sättas på hårda prov med Socialdemokraterna vid rodret, avslutar Per Åsling.

Pressmeddelande från Centerpartiet – 2011-09-20

- Dagens höstbudget visar på att regeringen också ser de orosmoln som många av oss tidigare sett vad gäller den ökade alkoholsmugglingen. Att regeringen nu gör halt i sin ambition om att höja alkoholskatten ger oss en ypperlig möjlighet att använda tiden för att skaffa fram underlag till en alkoholpolitik som är i samklang med vår tid och omvärld, säger Per Åsling, riksdagsledamot (c).

- Riksdagens Utredningstjänsts bedömer vi kan se en ökning av illegal införsel av alkoholdrycker när vinstmarginalen ökar för de personer som bedriver illegal handel. Samtidigt visar Tullverkets egna siffror på en 68% ökning av beslag jämfört med tidigare år. Dessa uttalanden och faktiska siffror från myndigheters dagliga verklighet bör vara tillräckligt för oss politiker till att ta nästa steg.

- För mig är det viktigt att vi får klarhet i hur smugglingen och dess effekter ser ut idag. Vi vet att de som drabbas av smugglarnas ökade aktiviteter är våra ungdomar. Gör vi ingenting idag så kommer vi att ha en ohållbar situation i framtiden. En utredning som genomförs i närtid kan förse regeringen med verkningsfulla verktyg till att komma åt den okontrollerade alkoholmarknaden, det som i sin tur behövs för att stärka vår alkoholpolitik, avslutar Per Åsling.