Pressmeddelande 2012-04-23

Per Åsling (C): ”Jämtlands kommuner både bland de bästa och sämsta i klassen”

I dag presenterades Svenskt Näringslivs ranking av hur företagsklimatet ser ut i Sveriges kommuner. I Jämtland sticker Strömsund ut som årets raket och landar på plats 180. Åre ligger fortfarande på första plats med det bästa företagsklimatet i Jämtlands län på plats 97, tätt följt av Krokoms kommun.

I Svenskt Näringslivs ranking ligger däremot flera Jämtlandskommuner sämre till. Härjedalen hamnar på plats 247, Berg på plats 256, Ragunda på plats 257 och Bräcke på plats 263 av landet 290 kommuner. Centerpartiets Per Åsling som gick till val på målet 10 000 fler invånare, 10000 nya företag och 10 000 nya jobb i Jämtland, kommenterar den stora skillnaden mellan kommunerna:

- Jämtlandskommunerna är både bland de bästa och de sämsta i klassen. Strömsund och Krokom förtjänar beröm för sitt arbete med att förbättra företagsklimatet. Alla de kommuner som ligger bra till har gemensamt att de målmedvetet har jobbat för ett ökat företagande, en ökad tillväxt, och en utveckling av samhällets företagsamhet.

- Kommunerna har ett stort ansvar när det kommer till att skapa bra villkor för företagande. Ragunda och Bräckes exceptionellt låga placeringar beror på en politik som inte bejakar företagsamhet och företagsamma människor. Detta måste åtgärdas för att Jämtland ska kunna bli ett tillväxtlän, avslutar Per Åsling.

Hela rankingen finns att ta del av på http://www.foretagsklimat.se

Brev till Folkhälsoinstitutet, GD Sarah Wamala

Varför undviker du att träffa länets riksdagsledamöter?

Jag skriver med anledning av min upprepade och obesvarade önskan att diskutera dina framtidsvisioner för Statens folkhälsoinstitut och verksamheten i Östersund.

Flytten av verksamheten 2007 har inneburit att Östersunds och Jämtlands arbetsmarknad fått ett värdefullt tillskott av kvalificerade arbetstillfällen inom ett kunskapsintensivt och framtidsinriktat område samtidigt som institutets verksamhet fortsatt att utvecklas i positiv riktning. Lokaliseringen har även inneburit att det kluster av statliga kunskapsmyndigheter som etablerats i Östersund har kunnat fortsätta att utvecklas på ett positivt och tvärdisciplinärt sätt.

Jag har som jag tidigare vid flera tillfällen skrivit nåtts av oroväckande information kring hur Statens folkhälsoinstitut uttryckt sig när ni kommunicerar såväl frågan om verksamhetens lokalisering som när ni hanterar frågor om strategiskt placerade medarbetares tjänstgöringsort.

Till exempel gör uppgifter gällande att generaldirektören i en skriftlig intervju på myndighetens intranät uttalat att såväl försörjningen av expertkompetens som kontakten med andra myndigheter och politiska institutioner försvåras av dagens lokalisering

I ett underlag till Statens vård- och omsorgsutredning har myndigheten vidare framhållit att man behöver frigöra resurser för att bl.a. tillämpa flexibla anställningsformer. Vidare har man frångått principen om att verksamheten skall vara lokaliserad till Östersund genom att låta ledande befattningshavare ha annan tjänstgöringsort och tydligen även arbeta från hemmet.

Denna utveckling oroar mig då det enligt min uppfattning sänder starka signaler kring vilken betydelse myndigheten i allmänhet och GD i synnerhet fäster vid verksamheten i Östersund.

När jag kontaktade Dig med förfrågan om ett besök av mig och företrädare för centerpartiet i länet möttes jag av en mycket avvisande attityd från er sida. Det är oroväckande att generaldirektören för en statlig myndighet inte vill diskutera framtidsvisionerna för en myndighet med en riksdagsledamot från det berörda länet, samt att myndighetens normala rutin är att generaldirektören inte träffar representanter för enskilda politiska partier. Vad är skälet till denna policy?

När jag till slut får besked om att ett möte är i sin ordning under förutsättning att det sker med riksdagsledamöter från flera partier och jag lyckas ordna ett sådant den 2 april flyttar ni mötet med hänvisning till pågående utredning. När sedan utredaren får förlängt slutdatum för betänkandet till den 15 maj vill ni ytterligare en gång flytta fram datum.Myndigheten hänvisar fortsatt envist till datum för betänkande från Statens vård- och omsorgsutredning och att ni innan detta inte vill diskutera mina frågor.

Jag vill därför ännu en gång uttrycka min önskan om att som ledamot i Sveriges riksdag så snart som möjligt få träffa generaldirektören för Statens folkhälsoinstitut för att diskutera framtidsvisionen för myndigheten. Om detta mot förmodan inte skulle gå ser jag ett skyndsamt sammankallat möte med övriga riksdagsledamöter från Jämtlands län.

Med vänlig hälsning,
Per Åsling, riksdagsledamot C

Östersunds-Posten ochLänstidningen har uppmärksammat detta i artiklar.

Världen förändras just nu i rask takt på ett antal olika områden: Globaliseringen och den ekonomiska krisen liksom nya idéer och digitalisering är några faktorer som påverkar. Utvecklingen leder till att vissa företag får lägga ner samtidigt som andra får möjlighet att starta upp. Sverige har en möjlighet att kraftsamla kring åtgärder som underlättar såväl nystart av företag som expansion av små och medelstora företag.

Centerpartiet och alliansregeringen har genomfört ett flertal reformer för att underlätta entreprenörskap och företagande men vi behöver göra mer. Ett viktigt steg är att se till att skapa rätt grundförutsättningar för hela näringslivet oavsett bransch och oavsett företagets storlek. När vi i måndags besökte Gagnef var det för att diskutera entreprenörskap och företagande. Vi vill utveckla Centerpartiets näringspolitik och då krävs det att vi är öppna för alla typer av frågor och inspel oavsett vem eller var de kommer ifrån.

Utgångspunkten är att Sverige ska ha ett företagsklimat i världsklass. Som Centerpartister ser vi inte lösningen i statliga subventioner eller särlösningar. Att erövra marknadsandelar och utveckla produkter eller tjänster är företagens hemmaplan, men det finns saker som politiken kan och ska stå för. Entreprenörer och företag behöver rätt förutsättningar för att förverkliga sina idéer genom nya företag och redan aktiva företag behöver likafullt rätt förutsättningar för att kunna växa. Endast genom entreprenörskap och företagande kan vi skapa en ökad sysselsättning som kan ge ekonomisk tillväxt i hela landet och trygga vår framtida gemensamma välfärd.

Vi ser framför oss många utmaningar och vi vill här peka på några förslag som vi i Centerparitet vill genomföra för att det ska vara enklare och roligare att starta och driva företag:
* Inför ett riskkapitalavdrag
* Sänk tröskelvärdet för att bli företagare och uppmuntra kombinatörer – att både vara anställd och företagare på samma gång.
* Inrätta en företagarsluss som ska ge alla blivande företagare en tydlig ingång till offentlig rådgivning och finansiering.
* Låt egenföretagare ha kvar sin f-skatt även under perioder som företaget inte är aktivt. Det ökar flexibiliteten mellan att vara student, anställd och företagare.
* Inrätta ett entreprenörskonto som gör att entreprenören under en viss tid kan jämna ut förluster och intäkter.

Dessa åtgärder skulle innebära ytterligare ett steg på vägen mot ett mer företagsamt Sverige, med ökad tillgång på kapital och kompetens. Resultaten stavas fler jobb och stärkt konkurrenskraft och därmed fler skattekronor till vår gemensamma välfärd.

Per Åsling, riksdagsledamot och ekonomisk politisk talesperson för Centerpartiet.
Sofia Jarl, kommunalråd i Gagnefs kommun och ledamot av Centerpartiets partistyrelse.

Publicerad på DT.se 27 februari 2012.

Behovet av effektiva, säkra och miljömässigt hållbara godstransporter ökar. Genom att rusta upp Inlandsbanan kan vi föra över långa godstransporter till järnväg och därmed minska utsläppen och belastningen på våra vägar.

En satsning på Inlandsbanan kommer att ge bygderna i hela Norrland möjligheten att växa av egen kraft.

För oss råder det inget tvivel om att hela det svenska transportsystemet behöver stärkas och underhållas. Det räcker inte med att göra det lönsamt att arbeta och gynnsamt att driva företag, det måste också bli lättare att transportera produkter och människor. I annat fall kommer vi snabbt att bli omsprungna av andra regioner och länder som är mer offensiva.

För drygt 20 år sedan beslutade Socialdemokraterna att lägga ned Inlandsbanan. Då var planen att spårtrafiken skulle ersättas med långtradare och busstrafik. Centerpartiet agerade mot förslaget, liksom privatpersoner, föreningar och kommuner.

Efter hårt tryck från Centerpartiet kunde riksdagen 1992 till slut besluta om att Inlandsbanan AB fick nyttjanderätt till banan. Inlandsbanan byggdes för att knyta samman och stärka infrastrukturen i Sveriges inland. I likhet med dåtidens snabba utveckling från bondesamhälle till industrisamhälle sker i dag en samhällsutveckling i nära anknytning till Inlands­banan.

Ett nytt transportbehov för biobränslen har uppstått genom Norrland i Inlandsbanans sträckning. Inlandsbanan servar i dag en fjärdedel av landets skogsmark och en rustning skulle bidra till en positiv utveckling av hela Norrlands inland.

Mängden gods som fraktas på den 110 mil långa Inlandsbanan ökar för varje år. Banan utgör en viktig del i vårt nationella transportsystem när ökningen av bioenergiproduktion, gruvnäring och skogsindustri kräver effektiva och säkra transportlösningar. För att än mer kunna lyfta över gods från väg till järnväg behöver vi kunna använda Inlandsbanan i hela dess ursprungliga sträckning. Därför jobbar vi för en kraftfull upprustning tillsammans med att bygga bort flaskhalsarna och öppna upp tvärbanorna till kusten. Det finns behov av nya transportstråk därför ser vi möjligheter att förlänga Inlandsbanan till djuphamnen i Lysekil.

Vi vill genomföra det första steg som Inlandsbanans styrelse föreslår till en kostnad för cirka 500 miljoner kronor. I detta ingår förtätning av master, nytt trafikledningssystem, bärighetshöjning mellan Sveg och Brunflo och Arvidsjaur och Jokkmokk.

En bärighetshöjning är avgörande för att på allvar kunna flytta trafik från väg till spår. Finansieringen ska ske med hjälp av statliga medel, EU och näringsliv. Huvudansvaret för finansieringen ska ligga på staten, men alla inblandade parter måste stå på tårna för att bidra till ett genomförande.

Ett ökat transportbehov av gods och en växande besöksnäring ger Inlandsbanan en ny och viktig roll i framtiden. För att tillmötesgå detta nationella intresse krävs det att vi investerar i Inlandsbanan. Ett arbete vi måste sätta i gång nu!

Per Åsling, riksdagsledamot (C) Jämtlands län
Anders Åkesson, riksdagsledamot (C) trafikutskottet
Kerstin Angantyr Nordfjäll, C, ledamot i regionförbundets Infrastrukturberedning

Artikeln publicerades i Östersunds-Posten 10 mars 2012

Pressmeddelande 2012-02-24

Per Åsling (C): ”Vi behöver skarpa jobbskapande förslag snarare än papperstigrar”

- Förslaget om ett investeraravdrag som nu förts fram av Företagarna är helt rätt väg att gå för att vi i Sverige på allvar ska få ett skatteincitament för investeringar i mindre företag. För svensk konkurrenskraft och svenska jobb är det avgörande att Sverige i längden inte har betydligt högre skatter än våra konkurrentländer när det handlar om att driva och att äga företag. Ett väl utformat skatteincitament för riskkapital är ett viktigt steg för att få driftiga företagare att lättare få tillgång till kapital, att utveckla sitt företagande och att bidra till sysselsättningen i Sverige. Det säger Per Åsling, Centerpartiets ekonomisk politiska talesperson.

- Det förslag som lämnats i företagsskattekommitténs delbetänkande är däremot inte rätt väg att gå och bör förpassas till papperskorgen. Inget av de förslag som presenteras är tillräckligt bra. Det är destruktivt och framstår snarare som partsinlaga från Skatteverket. Företagarnas förslag om ett investeraravdrag är betydligt skarpare för svensk företagsamhet. Sverige är i mycket stort behov av nya jobb. Då krävs det skarpa förslag, som främjar företagsamhet, snarare än verkningslösa papperstigrar.

Per Åsling, Centerpartiets ekonomisk politiska talesperson

Center-ja med förbehåll. Det är positivt att euroländerna i och med finanspakten tar tydliga steg mot ökad budgetdisciplin och finansiell stabilitet. Som en naturlig följd av vår historia av ansvarstagande, vill Centerpartiet vara med och trygga ekonomin i Europa. Vi säger därför ja till finanspakten. Men vi är samtidigt tydliga i vårt nej till att Sverige inför euron som valuta. Vi ställer också krav på att Sverige som icke-euroland inte ska bli bundet av reglerna i finanspakten, skriver Centerpartiets högsta ledning.

Läs hela debattartikeln på DN

Pressmeddelande 2012-01-18

I Dagens Nyheters genomgång av den långsiktiga befolkningsutvecklingen är det endast tre kommuner i Norrlands inland som på 30 års tid har ökat sin befolkning. De tre kommunerna – Krokom, Åre och Östersund – ligger alla i Jämtlands län. Riksdagsledamot Per Åsling (C) konstaterar att det ger goda förutsättningar inför framtiden.

– Det visar att länet är attraktivt. Ett bra näringsklimat, goda förutsättningar för turism och kombinationen av god service och vacker miljö lockar många. Att vi har tre kommuner som sticker ut i befolkningstrenden ger oss bra möjligheter att vända trenden för hela länet.

Per Åsling framhåller samtidigt allvaret för utvecklingen i länet som helhet. Övriga kommuner i länet har alla tappat mer än 15 procent av invånarna på 30 år, och värst har utvecklingen varit i Ragunda, som tappat mer än var fjärde invånare under perioden. Åsling efterlyste i valet en regional kraftsamling för att åstadkomma 10 000 nya företag, 10 000 nya jobb och 10 000 fler invånare i länet. Det är en utmaning som han menar är än mer aktuell i ljuset av befolkningsutvecklingen.

– Utvecklingen ligger främst i våra egna händer. Sedan behövs grundläggande statliga förutsättningar i form av infrastruktur, skatteutjämning och stöd för regional utveckling. Men det är vi själva som måste forma visionen om Jämtland år 2020 och göra vad som krävs för att uppnå den.

Åsling vänder sig också mot de resonemang som förs fram av professor Einar Holm i Umeå, som menar att det inte hjälper att ”få till en ny industri”. Holm har tidigare blivit känd för uttalandet att befolkningen av inlandet är en historisk parentes.

– Holm har naturligtvis rätt i att ”en ny industri” inte räcker. Samtidigt visar exemplet Åre att ett gott näringsklimat och många små företag mycket väl kan vara navet i en stark lokal och regional utveckling. Jämtland behöver fler entreprenörer, inte mer uppgivenhet, avslutar Per Åsling.

Politisk valhänthet och passivitet har nu orsakat stora bekymmer i frågan om en framtida regionbildning för Jämtlands län. Socialdemokraterna har misslyckats med ledarskapet. Det största oppositionspartiet, moderaterna, står vid sidan om processen i Jämtland och deltar med tvekan i Västernorrland.

Centerpartiets position är klar och förankrad. Vi är för regionalisering. Vi är för att makt flyttas från statlig nivå, från makthavare och myndigheter i Stockholm och från länsstyrelser, och därmed närmare de människor besluten berör. Det förstärker det demokratiska inflytandet över besluten. Detta är viktiga utgångspunkter i de regionbildningar som redan gjorts, till exempel i Halland och Skåne.
Regionbildningsprocessen i Jämtlands län har brustit i framtidsanalys och konsekvensbedömning. Medborgarförankringen saknas. Redan för tre år sedan lade Centerpartiet en motion i landstinget om behovet av en ordentlig diskussion och stark förankring. Motionen avslogs nonchalant av landstingsmajoriteten.

Vid Jämtlands läns landstingsfullmäktige den 15 november bifölls ett beslut om att fortsätta att analysera förutsättningarna för att bilda en regionkommun av Jämtlands läns landsting och landstinget i Västernorrlands län. På Centerpartiets initiativ beslöts att fullmäktige noga ska följa förhandlingar och nya underlag och lyfta frågan igen under 2012.

Alla partier, utom moderaterna, röstade också för Centerpartiets yrkande:
”För beslutet gäller att analysen av förutsättningarna visar att såväl verksamhet som ekonomi ska vara i god ordning och balans vid en sammanläggning och att besked från staten ges om att den nya regionens invånare inte får straffas i skatteutjämningssystemet.”

För att kunna gå vidare med en ansökan tillsammans med Västernorrland måste dessa krav uppfyllas. En befogad fråga till landstingets politiska majoritet är om det arbetet överhuvudtaget pågår? Och vad har i så fall resultatet blivit?

Vid Centerpartiets stämma i Vigge i november tydliggjorde vi vår position inför framtida regionbildningar. Våra principiella ställningstaganden är att regionbildningen ska: 1) Stärka människors makt över sin egen framtid när beslut flyttas från staten, 2) Kraftigt förbättra förutsättningar för tillväxt och inflyttning till vår del av landet, 3) Stärka underlaget för god service och sjukvård i alla delar av landet, och 4) Öka det demokratiska inflytandet över viktiga resursfrågor som berör vår framtid.

Centerpartiet i Jämtlands län kommer att stödja en region som fyller våra principiella krav och därmed medverkar till ökat befolkningsunderlag, fler företag och fler arbetstillfällen i Jämtlands län. En regionbildning måste stärka förutsättningarna för företagandet, och därmed öka skatteintäkterna till välfärden. Det är ingalunda klarlagt om en region med Västernorrland fyller dessa krav. Nu måste klarhet ges i dessa frågor!

Även regeringens utredare Mats Sjöstrand påtalar i sin rapport till regeringen att hela processen är bristfälligt utförd.

När det gäller Västernorrland krävs också besked om hur moderaterna slutligt kommer att ställa sig. Vi vet att Moderaternas partiledning är principiellt emot regionbildning, och därmed emot att flytta inflytande och makt. I skrivande stund vet ingen säkert om Moderaterna i Västernorrland är för eller emot regionbildningar.

För Centerpartiet är det centrala, oavsett om processen med Västernorrland just nu går i mål eller inte, att arbetet med att skapa starkare och demokratiskt förankrade regioner fortsätter, och att alla politiska partier tar ett fullt ansvar för detta. Vi tar decentralisering, demokratisering och regional utveckling på allvar!

Per Åsling, ordförande Centerpartiet Jämtlands län

Artikeln publicerades i Östersunds-Posten 2012-01-14.

Turerna kring häktets framtid i Östersund har varit många och pågått under många år. I dag finns det endast ett provisoriskt häkte med oviss framtid.

Totalt finns 16 arrestplatser varav några hyrs ut till Kriminalvården som häktesplatser. Nu måste Kriminalvårdens ledning ta sig samman efter år av utredningar och se till att det tas konkreta beslut. Häktesverksamheten i Östersund måste bli permanent och det behövs också en utbyggnad med 25 nya platser. Behovet av fler häktesplatser i norra Sverige är stort och det är angeläget att dessa förläggs till Östersund där kapaciteten är lägst.

Under en period lades häktet i Östersund ned och närmaste häkte var då Härnösand. Erfarenheterna och utredningar från denna nedläggning visade att det är samhällsekonomiskt vansinne att skjutsa klienter, advokater, poliser, åklagare fram och tillbaka mellan Östersund och Härnösand. Förutsättningarna för att upprätthålla en acceptabel nivå för rättssäkerhet och anhörigkontakter försämrades allvarligt.

Avståndet till häktet i Härnösand komplicerade förundersökningen, försvårade advokaternas kontakt med sin klient och äventyrade medborgarnas förtroende för rättssäkerheten.
Förutom dessa allvarliga konsekvenser ur mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv finns även miljön att ta hänsyn till. Alla dessa transporter med bil, över 40 mil tur och retur, ger stora utsläpp.

Jämtlands län med dess långa avstånd behöver ett nytt häkte.

En utbyggnad av häktet bör lokaliseras till Trygghetens Hus för att bygga vidare på det för hela Sverige unika samarbete som skapats där. Häkteskapaciteten i Östersund måste bli det första ärendet den nya generaldirektören för Kriminalvården tar sig an.

Maud Peeker, C

Olle Arnsten, C
Carina Zetterström, C
Per Åsling, C

Artikeln publicerades i Östersunds-Posten 10 december.

Pressmeddelande 2011-12-28

Centerpartiet bjuder in tre myndighetschefer till Jämtlands län

• Bergmästaren Åsa Persson

Vi bjuder in Åsa Persson för att här på plats se vilken verksamhet utländska bolag bedriver i Storsjöbygden i sökandet efter uran. Det är fullständigt oacceptabelt att provborrningarna fortsätter på grund av att Bergsstaten förlänger tillstånden – särskilt som samtliga kommuner motsätter sig verksamheten. Det är mycket anmärkningsvärt att bolagen dessutom vill utöka provtagningsverksamheten i Oviken.

• Folkhälsoinstitutets generaldirektör Sarah Wamala

Vi vill fråga Sarah Wamala hur generaldirektörens agenda ser ut: Håller ledningen för Folkhälsoinstitutet på att smygflytta verksamhet? Frågan är relevant eftersom generaldirektören själv verkar ha flyttat sin arbetsplats från Östersund och tillåter andra i ledningen att göra detsamma. Detta är i strid med statens ambitioner att förlägga Folkhälsoinstitutet till Östersund.

• Kriminalvårdsstyrelsens nye generaldirektör Nils Öberg

Nils Öberg tillträder 16 januari 2012 och vi ser gärna att hans första besök blir i det tillfälliga häktet i Östersund. Här står rättsäkerheten på spel! Kriminalvårdens ledning måste nu besluta om en långsiktig lösning med en utbyggnad för häkte och platser för omhändertagande i Östersund.

– Dessa tre chefer ansvarar för verksamheter som är viktiga för invånarna och har betydelse för hur länet utvecklas och hur attraktivt länet uppfattas att bo och verka i. Det är angeläget att de har förstahandsinformation om dessa viktiga frågor, säger Per Åsling.