Vilka åtgärder kommer socialministern att vidta för att säkerställa den positiva utveckling som omlokaliseringen inneburit för folkhälsoområdet och för arbetsmarknaden i Östersund?

Det undrar Centerpartiets riksdagsledamot Per Åsling i en skriftlig fråga till socialminister Göran Hägglund (KD).

Per Åsling skriver:

”Liksom flera andra myndigheter under socialdepartementet utreds nu Statens folkhälsoinstitut av den s k Statens vård- och omsorgsutredning. Vilka förslag den särskilde utredaren kommer att lägga senast den 15 april 2012 kan ingen i dagsläget säga. Det är dock viktigt att utredaren får korrekta underlag från de granskade myndigheterna och att myndighetsledningar inte föregriper utredningens förslag genom att ändra i förutsättningarna för verksamheten i strid med till exempel beslut om en myndighets lokalisering.”

”Det finns mot bakgrund av detta anledning att fundera över hur man bör tolka ledningen för Statens folkhälsoinstitutet när den såväl kommunicerar frågan om verksamhetens lokalisering som när den hanterar frågor om strategiskt placerade medarbetares tjänstgöringsort. Till exempel har myndighetschefen i en skriftlig intervju på myndighetens intranät uttalat att såväl försörjningen av expertkompetens som kontakten med andra myndigheter och politiska institutioner försvåras av dagens lokalisering.”

Per Åsling säger:

- Flytten av Statens folkhälsoinstitut har inneburit att Östersunds och Jämtlands arbetsmarknad fått ett värdefullt tillskott av kvalificerade arbetstillfällen inom ett kunskapsintensivt och framtidsinriktat område samtidigt som institutets verksamhet fortsatt att utvecklas i positiv riktning.

- Lokaliseringen har även inneburit att det kluster av statliga kunskapsmyndigheter som etablerats i Östersund har kunnat fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt, säger Per Åsling.

Länk till Per Åslings skriftliga fråga på riksdagens webbplats »

Som centerpartist gläds jag åt Leif Pagrotskys besked (DN 30/11) om att han som utredare av en framtida socialdemokratisk skattepolitik sannolikt inte kommer att föreslå några återställare av Alliansens politik.

Att socialdemokraterna saknar politisk styrfart och byter fot i fråga efter fråga kan vara lätt att le åt som alliansföreträdare. Men i grunden är (S)-krisen negativ för svensk samhällsdebatt. Diskussionen om vilken färdriktning Sverige ska ta blir lidande när de politiska skiljelinjerna blir otydliga, både för väljare som politiker.

Socialdemokraternas budgetmotion för 2012 är en diger lunta fylld av förslag som skulle finansieras med ett batteri av skattehöjningar. Där skrivs bland annat att ”Regeringens.. ekonomiska politik baserad på stora skattesänkningar har nått vägs ände”.

Pagrotskys lappkast i skattefrågan väcker därför ett antal frågor. Vad tycker (S) om jobbskatteavdragen? Hur ska de finansiera sina ambitioner utan en egen skattepolitik? Och hur länge gäller partiets senaste giv i skattepolitiken?

Allt mer tyder nu på att Socialdemokraterna har tappat kontakten med verkligheten i de delar av landet som ligger bortom Stockholms tullar. (S) föreslår i årets budgetmotion en kilometerskatt på vägtransporter som ska finansiera en miljardrullning till Stockholms tunnelbana. Att bygga ut tunnelbanan må vara lovvärt. Men det är en klassisk socialdemokratisk avfolkningspolitik att lägga kostnaderna på landsbygds- och småortssverige för att finansiera satsningar i storstäder.

Tommy Waidelich, socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, är svaret skyldig varför (S) vill lägga en kostnad på fyra miljarder per år på dem som bor utanför storstäderna.

De allra flesta svenskar bor väldigt långt från en tunnelbanestation och är beroende på ett eller annat sätt av fungerande och kostnadseffektiva vägtransporter. Socialdemokraterna har i sin budget sytt ihop ett effektivt paket för att utarma landsbygden. Centerpartiet verkar istället för att vi ska ha både levande byar och orter i hela landet – utan att det ena sker på de andras bekostnad.

Per Åsling (C)
Riksdagsledamot från Jämtlands län
Ekonomisk-politisk talesperson

Öppet brev till Jan Sundling, ordförande i SJ

SJ:s vd Jan Forsberg medverkade på infrastrukturkonferensen i Åre den 1 november. Där kommenterade han nattågtrafiken till Åre och västra Jämtland. Beskedet som gavs var väldigt tydligt att nattrafiken ska upphöra på några års sikt. Budskapet gick inte att missförstå: Sovvagnarna ska köras så länge de håller ihop, vilket uppgavs vara under en 5-10-årsperiod, därefter är det slutkört med nattåg.

Med stor förvåning läser vi dagen efter i Länstidningen att SJ:s presschef Ulf Wallin dementerar vad Forsberg sa på konferensen. Ord står mot ord.

Därför är det nu av yttersta vikt att SJ:s högsta ledning ger klart besked: Hur planerar Statens Järnvägar att möta framtiden? Vilket affärsupplägg gäller?

Turistnäringen i Sverige växer starkt och speciellt i västra Jämtland. Branschen har som mål att till år 2020 fördubbla omsättningen från 252 till 500 miljarder. För att lyckas med denna offensiva målsättning krävs en god transportkapacitet med tjänster som möter kundernas behov.

Väl fungerande transporter är förutsättningen för att näringslivet ska våga investera.

Uttalandena har rört upp oro bland både resenärer och turistföretag.

Det framstår som mycket nonchalant av vd att lägga fram denna förändrade affärsinriktning i ett anförande på en konferens, utan någon dialog med de näringsidkare som berörs.

Jag var själv på plats i Åre och hörde Forsbergs häpnadsväckande uttalanden. I bagaget har vi redan många års styvmoderlig behandling där tågset omfördelas från Norrland till södra Sverige och allmänt lägre kvalitet. Nu måste korten upp på bordet i denna framtidsfråga.

Jag bjuder SJ:s ordförande till Jämtland för att tydliggöra SJ:s ambitioner för Norrland i allmänhet och vår nattrafik i synnerhet.

Vänligen kontakta mig för att bestämma lämplig tid.

Per Åsling, riksdagsledamot (c)

Pressmeddelande – 2011-10-05

S markerar ”tydlig färdriktning” – med sikte på det förflutna

Efter alla turer kring Socialdemokraternas skuggbudget de senaste veckorna presenterades det dagsaktuella resultatet av förhandlingarna idag onsdag. Centerpartiets riksdagsledamot Per Åsling kommenterar:

- Socialdemokraterna säger sig nu ha en sammanhållen idé med sin ekonomiska politik och en tydlig färdriktning. Jag kan emellertid konstatera att kompassen är inställd på det förflutna. Förnyelsen av välfärdssektorn hotas och de ineffektiva plusjobben återuppstår. Det är en återgång till traditionell socialdemokratisk politik som vi vet inte fungerar, säger Per Åsling.

- Jag ser också med oro på att Socialdemokraterna, i likhet med övriga oppositionspartier, tar så lätt på ansvaret för de offentliga finanserna i dessa tider av ekonomisk och finansiell oro. Socialdemokraterna föreslår höjda utgiftstak för de kommande fyra åren med mellan 20 och 22 miljarder kronor årligen. Deras ansvarslöshet riskerar att urgröpa förtroendet för det finanspolitiska regelverket och leda till högre räntor. Det är också anmärkningsvärt att statsbudgetens intäkter endast redovisas för 2012 samt att skattetabellerna inte är klara och har kvalitetssäkrats, fortsätter Per Åsling.

- Jag noterar med besvikelse att Socialdemokraterna helt övergivit devisen om att hela Sverige ska leva. Satsningarna på infrastruktur och bostadsbyggande riktar sig enbart till storstäderna. I övriga delar av vårt avlånga land kommer det att bli dyrare och svårare att leva och verka med Socialdemokraternas politik, särskilt då det gamla rödgröna förslaget om kilometerskatt – nu omdöpt till vägslitageavgift – återlanseras. Kilometerskatten blir en konkurrensnackdel för industrin på landsbygden, vilket hotar jobb och tillväxt. Skillnaderna mellan stad och land ökar och sammanhållningen i Sverige skulle sättas på hårda prov med Socialdemokraterna vid rodret, avslutar Per Åsling.

Pressmeddelande från Centerpartiet – 2011-09-20

- Dagens höstbudget visar på att regeringen också ser de orosmoln som många av oss tidigare sett vad gäller den ökade alkoholsmugglingen. Att regeringen nu gör halt i sin ambition om att höja alkoholskatten ger oss en ypperlig möjlighet att använda tiden för att skaffa fram underlag till en alkoholpolitik som är i samklang med vår tid och omvärld, säger Per Åsling, riksdagsledamot (c).

- Riksdagens Utredningstjänsts bedömer vi kan se en ökning av illegal införsel av alkoholdrycker när vinstmarginalen ökar för de personer som bedriver illegal handel. Samtidigt visar Tullverkets egna siffror på en 68% ökning av beslag jämfört med tidigare år. Dessa uttalanden och faktiska siffror från myndigheters dagliga verklighet bör vara tillräckligt för oss politiker till att ta nästa steg.

- För mig är det viktigt att vi får klarhet i hur smugglingen och dess effekter ser ut idag. Vi vet att de som drabbas av smugglarnas ökade aktiviteter är våra ungdomar. Gör vi ingenting idag så kommer vi att ha en ohållbar situation i framtiden. En utredning som genomförs i närtid kan förse regeringen med verkningsfulla verktyg till att komma åt den okontrollerade alkoholmarknaden, det som i sin tur behövs för att stärka vår alkoholpolitik, avslutar Per Åsling.

Min debattartikel om Sveriges hållning i jordbruksförhandlingarna har publicerats i Land Lantbruk, läs artikeln på webben »

Pressmeddelande 1011-06-21

Per Åsling (C): ”Utred spritsmugglingen nu”

- En klar signal om att vi nu omgående behöver se över situationen kring den organiserade handeln med smuggelsprit, säger riksdagsledamoten Per Åsling (C) i en kommentar till ett yttrande till regeringens ekonomiska vårproposition från riksdagens skatteutskott.

Skatteutskottet anser att det är viktigt att förändringar av skatten på alkohol övervägs noggrant så att de inte leder till ökad smuggling och resandeinförsel. Det skulle kunna innebära att skatteintäkterna inte ökar, åtminstone inte i den omfattningen som behövs. Med den reservationen har utskottet inte något att invända mot höjd skatt på alkohol och tobak.

- Utred spritsmugglingen nu. En utredning kommer att ge oss just de data som behövs för att kunna ta fram en politik som är verkningsfull mot smugglingen och de kriminella nätverken. En reservation från skatteutskottet mot ett förslag som är tänkt att ge ökade intäkter måste man ta på största allvar, säger Per Åsling.

Redan i slutet av maj ställde Per Åsling en skriftlig fråga till justitieministern med anledning av den senaste tidens medierapporteringar och debatt kring den illegala alkoholinförseln i landet. Frågan till justitieministern överlämnades till finansminister Anders Borg, som i sitt svar hänvisade till en nyligen antagen strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken).

Åtgärdsprogrammet visar att regeringen under perioden 2011–2015 avser att bygga upp en ändamålsenlig organisation för öppna jämförelser, uppföljning och utvärdering. Här ingår även att se över konsumtions- och försäljningsdata om såväl registrerad som oregistrerad alkohol.

- Detta är utomordentligt bra, men min fråga gällde snarare bristen på en konsekvensanalys av förslaget om att höja alkoholskatterna med hänsyn till dagens illegala införsel och hur detta måhända kommer att eskalera om prisskillnaderna till våra grannländer ökar ytterligare, säger Per Åsling.

Debattartikel införd i Östersunds-Posten 2011-06-10

Jag var härom veckan i Ranstad utanför Skövde. Det var där uran bröts på 1970-talet, men verksamheten kom att upphöra tack vare ett målmedvetet arbete från Centerpartiets sida.

Det kommunala vetot möjliggjorde den gången att brytningen upphörde. De stora förespråkarna för brytning, både på lokal och nationell nivå, var (S) och (M).

Den politiska debatten om hur uranfrågan ska hanteras är inte konsekvent. Det är motsägelsefullt, och heller inte juridiskt genomförbart, att ha två parallella lagstiftningar. Man måste välja: antingen kommunalt veto eller lagstiftning mot brytning.

Jag arbetar för en tydlig lagstiftning mot uranbrytning i Sverige. Jag har trott att det kommunala vetot är den bästa garantin mot uranbrytning och det tror jag fortfarande i det korta perspektivet. Men jag ser vilken oro prospekteringsbolagen river upp i bygderna med sitt agerande och med sina omfattande provborrningar.

Därför behövs ett ännu starkare skydd och ett långsiktigt besked; en lag som förbjuder uranbrytning i Sverige. Denna lag ska bortom allt tvivel klargöra spelreglerna för prospekteringsbolagen. Det ska inte brytas något uran.

Att åstadkomma den lagstiftning som behövs för att stoppa uranexploatörerna är ett av de viktigaste målen med mitt riksdagsarbete det kommande året.

Per Åsling, riksdagsledamot (C)

De senaste dagarna har medier skrivit om att jag får ett skattetillägg. Detta kommer sig av att jag yrkat avdrag för utgifter kopplade till mitt uppdrag som riksdagsledamot under 2009. Avdragen i sig är helt godkända. Kostnaden gäller tjänster som utfördes under 2009, men en del av faktureringen gjordes först efter årsskiftet och då står det 2010 på fakturan. Skatteverket påpekar nu att dessa avdrag ska göras i deklarationen för 2010. Jag accepterar den invändningen.

2011-06-01 Replik till debattartikel publicerad i Aftonbladet

Per Åsling (C): Välkommen till verkligheten

Vi vill ha svensk flintastek på grillen, skriver socialdemokratiske riksdagsledamoten Hans Hoff i en debattartikel i Aftonbladet (30/5).

Ja, konsumenterna efterfrågar svenskt kött, och det är bra. Dessvärre är situationen för den svenska grisnäringen akut. Socialdemokraterna tycks nu har upptäckt detta. Välkommen till verkligheten!

Men Hans Hoffs plötsliga omsorg om svenska grisbönder känns påklistrad. Socialdemokraterna har sannerligen inte velat lösa de problem som skapat det mycket svåra läget för grisnäringen. Snarare har Socialdemokraterna stått för en politik som skulle öka kostnaderna för landsbygdsföretag som kämpar för sin överlevnad. Jag är säker på att detta genomskådas, inte minst av grisbönderna själva.

I dag får en bonde mindre betalt för fläsket än vad djuren kostar att föda upp.
Trots detta har Socialdemokraterna i riksdagen lagt ytterligare kostnader på grisbönderna.

Sverige h a r en livsmedelsstrategi, den heter Sverige – det nya matlandet. Vi ska bli bäst i Europa på mat. Antalet turister som kommer till Sverige har ökat. Allt fler kommer hit för vår landsbygd, våra djur, vår natur och vår fantastiska mat som skapar de öppna landskapen. Sverige står på prispallen i Kock-VM och har fått fler restauranger med Michelinstjärnor. Regeringens landsbygdsstrategi är ambitiös och omfattande. Dessutom har LRF precis antagit en livsmedelsstrategi som kan få stor betydelse för näringen.

Nu är det upp till oss politiker att fatta kloka beslut som lyfter landsbygdsnäringen. I regeringen arbetar Centerpartiet och landsbygdsminister Eskil Erlandsson målmedvetet för att kunna ersätta de svenska bönderna för den högre nivå på djurskydd som vi har i Sverige och samtidigt förbättra djurvälfärden i resten av Europa.

För att klara det krävs fler politiker som anser att djurskyddet är värt att betala för.

Svenska grisbönder behöver rättvisa konkurrensvillkor för att kunna erbjuda det kött som folk vill köpa. Svenskt griskött har hög kvalitet, det är producerat med höga krav på både djurskydd och miljö, skapar jobb i hela landet.

Den svenska livsmedelsproduktionen måste öka. Vi borde kunna producera minst motsvarande den svenska konsumtionen. Vi i Sverige ska givetvis både importera och exportera livsmedel. Vi ska också ta vårt ansvar för att förse världens hungriga magar med bra livsmedel. Matlandet Sverige har lysande förutsättningar med ren och bördig jord, rent vatten och ren luft.

Per Åsling
Riksdagsledamot (C)