I går var jag inbjuden till Vilhelmina av kommunalrådet Maria Kristofferson (c) och deltog i ett mycket intressant program. Vi besökte tre företag:

SCA-ägda Vilhelmina-sågen där chefen (tillika förre Camfore-medarbetaren) Lars Andersson tog emot. Samtalet kom att handla om den globala utvecklingen i träbranschen. I dag går det bra för de svenska sågverken. Frågan om moderna, klimatsmarta transportlösningar kom givetvis upp. Inlandsbanan kommer att kunna ha nyckelroll som transportpulsåder från Norrlands inland och marknaden söderut.

Umlax där vi togs emot av vd och delägaren Josef Nygren. Företaget är störst i landet när det gäller odlad röding, och är delägare Vattenbrukscentrum Norr (gamla fiskerianläggningen i Kälarne). Vi fick bekräftat att fiskodling i inlandet har stor potential och kan bli en viktig framtidsnäring, vilket både jordbruksminister Eskil Erlandsson och vattenbruksutredaren Håkan Larsson lyft fram. Våra grannländer, även Danmark, har betydligt större odling av matfisk än vad vi har i Sverige.

M Bergman Fisk/Fisk i Vilhemina AB som drivs av Martin Bergman, en fantastisk entreprenör. Han visade runt i sina nybyggda lokaler som trots att de togs i bruk sommaren 2009 redan är för små. Utbyggnad startar därför i maj. Martin har utvecklat ett särskilt handlag att röka fisk till en enastående gourmetprodukt. Han har blivit hedrad med flera guldmedaljer av Eldrimner. Martin lyfte i sin tur fram Eldrimners betydelse för mathantverkets utveckling, och anser att Jämtlands län är ett föredöme när det gäller småskalig matproduktion. Som jämte med hjärta för de gröna näringarna känns det förstås roligt att höra sådant. Uppenbart är att en lika positiv matutveckling sker i Västerbottens inland.

Dagen avslutades med möte på Vilhelmina hotell där jag lyfte fram ”10 åtgärder för att frigöra Norrlands utvecklingskraft”. Åtgärderna mottogs positivt med en bra och konstruktiv diskussion där jag fick med mig mycket nyttigt för det fortsatta arbetet. Ett förslag som jag fick och tycker är väldigt intressant är att införa en landsbygdsvariant på Rot och Rut. Dessa avdrag för reparationer och städning har slagits ihop och kallas nu Hus-avdrag, hushållsskatteavdrag för tjänster. Som mest kan en familj där båda står som ägare till fastigheten få tillbaka 100.000 kronor för arbetskostnaden när det gäller städning och reparationer. Motivet för landsbygdsvarianten är bland annat att stimulera skogsskötsel.

Pressmeddelande 2010-02-12

Statssekreterare Jöran Hägglund är i länet bland annat för att medverka vid en biogasträff som han är inbjuden till av Per Åsling, (c).

– Biogas är högintressant och har en särställning bland miljöbränslen, både för att det är miljöeffektivt och för att råvaran är rest- och biprodukter utan alternativ användning. I Jämtlands län kan vi producera biogas för 20.000 miljöbilars årsbehov genom att nyttja all stallgödsel och matkompost som länsborna producerar. Länets bönder har en fantastisk möjlighet att både tjäna pengar och bidra till energiomställningen från fossilt till förnybart – och det är ingen risk att råvaran tar slut, säger Per Åsling.

– Staten avsätter närmare en halv miljard till investeringar i biogasproduktion och biogastankställen. Det är viktigt att vi i länet nyttjar de pengar som ställs till förfogande. Det är också viktigt att undanröja andra hinder för ökad användning av biogas, exempelvis när det gäller efterkonvertering, säger Per Åsling.

– Vi arbetar nu med att ta fram en länsstrategi för biogas. Den inkluderar att kommunerna bör bli föregångare genom att köra kommunala bilar och bussar på biogas, och att det bör byggas minst ett tankställe i varje kommun, säger Per Åsling.

Östersunds-Posten skrev om detta 2010-02-13

Jag var på Centerpartiet i Krokoms kretsårsmöte i går. Ett välbesökt möte med bra stämning.

Håkan Larsson valdes till kretsordförande, och jag gratulerar honom till uppgiften. Jag tackar också avgående ordförande Evert Jonsson för allt han uträttat under lång tid.

Kommunlistans 36 namn fastställdes. Spännande att den innehåller många nya personer. Listan toppas av Maria Söderberg, Rödön, Ulf Jonasson, Rönningsberg och Cristine Persson, Krokom.

Jag fick möjlighet att säga några ord om ett antal frågor där Centerpartiet har gjort skillnad i den nationella politiken. Det handlade om landsbygdsutveckling, energiomställning och företagsklimat. Mitt anförande följdes av en bra diskussion och initierade frågor.

Kretsstämman antog också riktlinjer till vårt valprogram.

Anna Stjernström uppmärksammar i sin ledare i Östersunds-Posten idag att det går bra för Krokom, mycket tack vare det vi kallar Krokomsandan.

”Sambandet mellan starkt företagande och positiv befolkningsutveckling är att ta fasta på. Utvecklingen i Krokom är ett exempel så gott som något på att samverkan, samsyn och samarbete mellan olika sektorer och även mellan politiska block, inte kan överskattas på den kommunala nivån.”

Hon nämner även debattartikeln som jag och Maria skrev om företagande. Den finns här »

Välmående och växande företag är enda vägen till ökat välstånd. Det är när företag växer som jobb skapas och välfärdens resurser ökar. Därmed är också företagandet vägen till utveckling i hela landet.

När vi i dag hälsar Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson välkommen till Krokoms fullmäktigesammanträde i Trångsviken, visar vi också upp ett företagarexempel som förtjänar spridas över landet.

Krokoms kommun har i många år lyfts fram som en framgångsrik företagarkommun och den årliga undersökningen om Årets företagarkommun bekräftar bilden. 2009 kom Krokom på tredje plats i hela landet då man mätte hur företagen mådde.

Långt över hälften av kommunens företag förbättrade sin vinst och omsättning och ungefär hälften fick förbättrat kreditbetyg. Dessutom växer antalet aktiebolag i kommunen.

Därmed får vi nya jobb och bäddar för den måttliga men tydliga befolkningsökning vi sett de senaste åren. Sociala kostnader sjunker och resurserna för framtidssatsningar ökar. Det inger framtidstro i hela kommunen.

Framförallt är det ett gott betyg åt alla företagare och det arbete de lägger ner. Men det säger också något om framåtanda och det samförstånd vi haft kring kommunens utveckling. Oavsett politisk majoritet så har vi i huvudsak kunnat enas om de stora dragen och om vikten av att skapa goda lokala förutsättningar för företag att etableras och växa. Fenomenet kan gott och väl benämnas med Krokomsandan.

Det betyder inte att man kan eller bör sluta kämpa för företagens villkor. Likt företagare på alla andra håll i landet, så möter Krokomsföretagarna fortfarande hinder mot att fortsätta växa och nyanställa.

Stelbenta arbetsmarknadslagar, höga skatter på arbete och ogina regler för kapitalbeskattning i familjeföretag försvårar tillvaron i Krokom likaväl som i övriga Jämtland och i hela landet. En viktig del i ett än bättre lokalt företagsklimat är en förändrad nationell politik.
Men också lokalt krävs ett engagerat politiskt ledarskap som lägger sig vinn om att lyssna på företagare och att skapa villkor för tillväxt. Det handlar om allt från en smidig kommunal byråkrati till att skapa goda livsvillkor i kommunen.

Valåret 2010 i Krokom bör inte bara handla om regeringsmakten. Det bör i än större utsträckning handla om att värna och utveckla Krokomsandan. Om vi är på tredje plats i dag, vad hindrar att vi toppar listan om ett år?

Maria Söderberg (C) kommunalråd
Per Åsling (C) riksdagsledamot

Artikeln publicerade i Östersunds-Posten 2010-02-10

Både ÖP och LT har uppmärksammat de skatteförslag för glesbygdskommuner som jag presenterade förra veckan i samband med mitt besök i Härjedalen.

Läs artikeln i Östersund-Posten: Åsling vill rädda glesbygden med skatteändringar »
Läs artikeln i Länstidningen: Centerförslag om skatter ska underlätta livet på landsbygden »

Jag vill här presentera fyra punkter som tagits fram i den skattegrupp som jag har lett i partiet. Det
handlar inte om bidrag utan om att se till att förändra de politiska spelreglerna så att det blir lättare för människor att bo och verka i skogslänen, och öka dessa områdens attraktionskraft.

En förstärkt skattebas
Den svaga kommunala beskattningsrätten innebär att kommunerna är beroende av statsbidrag för sin verksamhet. Detta öppnar för statlig klåfingrighet och detaljstyrning genom riktade bidrag, och leder till osäkerhet om framtiden, eftersom statsbidraget inte är indexreglerat utan sätts efter beräkningar som staten gör. En förstärkt kommunal skattebas minskar kommunernas beroende av statsbidrag.

• Skatterabatt istället för grundavdrag
  Grundavdraget innebär att ett stort belopp tas undan från kommunal inkomstbeskattning. Även om detta justeras genom statsbidrag, innebär avdraget att kommuner på sikt går miste om skatteintäkter vid tillväxt och ökad sysselsättning. Särskilt stort blir bortfallet i kommuner med hög skattesats, där grundavdraget är värt mer för den skattskyldige.

Om grundavdraget ersätts av en statlig skatterabatt skulle många kommuner med höga skatter få bättre långsiktiga tillväxtförutsättningar, utan någon extra kostnad för staten.

Attraktivt näringsklimat
Företag grundar ofta sitt beslut om verksamhetsort på möjligheten att få välutbildad personal, och på de totala kostnaderna där exempelvis transportkostnader och skatter spelar in. Det finns åtgärder som staten kan vidta för att underlätta för kommuner att skapa attraktiva förutsättningar för företag och boende.

• Differentierade arbetsgivaravgifter
  EU:s medlemsländer har möjlighet att differentiera arbetsgivaravgifter för att stimulera ekonomisk utveckling. Detta har länge använts i Norge med positivt resultat. Erfarenheter visar att en nedsättning måste vara rejäl för att vara effektiv.
  Vi vill pröva möjligheten att helt slopa de sociala avgifterna, med undantag för pensionsavgiften, i stödområde A. Detta skulle minska lönekostnaden för de berörda företagen med mer än 20 %.
• Studieskuldsavskrivning genom skatterabatter under 10 års tid
  Välutbildade personer som bosätter sig i avfolkningskommuner bör kunna erbjudas en avskrivning av studielånet. Detta kan ske genom en skattereduktion som motsvarar räntor samt 10 % amortering under exempelvis 10 år. En sådan förändring bör genomföras i alla glesbygdskommuner.

Underlätta för boende på landsbygd
Många människor vill gärna flytta till våra bygder, om de kunde få tag i en egen gård. Tillgången på jordbruksfastigheter är mycket begränsad och det är viktigt att göra fler fastigheter tillgängliga för permanentboende.

• Sänkt reavinstbeskattning och införande av nytt förvärvsavdrag på jordbruksfastigheter
  För att stimulera ett ökat utbud och fler försäljningar av jordbruksfastigheter är det angeläget att dels sänka reavinstbeskattning för säljaren, och dels att införa ett nytt förvärvsavdrag för köpare. Det nya förvärvsavdraget ska under en period ge en årlig skatterabatt som villkoras med bosättning på fastigheten. Vi föreslår att en utredning tillsätts.

Per Åsling
Ordförande Centerpartiets skattegrupp

En fråga som ofta kommer upp när jag träffar människor i länet är behovet av satsningar på vägar. Det är rimligt eftersom bra vägar har stor betydelse för landsbygdens och länets utveckling.

Glädjande är att länet kommande planperiod får en ordentlig resursförstärkning. Det är inte klart hur Vägverket fördelar alla medel, men sannolikt har länet aldrig haft så stora resurser till vägsatsningar som nu. För länsanslaget är huvudalternativet en uppräkning till 477 miljoner, eller 48 procent över den förra socialdemokratiska regeringens nivå.

Anslaget till enskilda vägar har räknats upp fyra statsbudgetar i rad. Det totala anslaget är nu närmare en miljard. Nytt är att anslaget inte bara avser drift och underhåll. Här finns även pengar för investeringar, vars anslag ökar med 50 miljoner i 2010 års budget.

Detta är en viktig del i landsbygdsutvecklingen. För ökad tillgänglighet krävs bra vägar. De enskilda vägarna i länet omfattar mer än 300 mil. Nu är det angeläget att företrädare för länets enskilda vägar nyttjar möjligheten att söka de investeringspengar som finns.

I mitten av november träffade undertecknad, Carina Zetterström och Maria Söderberg, Vägverkets generaldirektör Lena Erixon. Ett konkret resultat blev att upprustningen av vägarna Föllinge-Lövsjön och Görvik-Ramsele äntligen kommer igång. Dessutom görs en översyn av bärighetspengarna. Vi lyfte även E45, sträckan Rätan-Ytterhogdal, E14 sträckan Pilgrimstad-Brunflo samt slutfinansieringen av Åretunneln som måste lyftas in i det nationella anslaget.

Att Åretunneln byggdes var en bra infrastruktursatsning som bidrog till alpina VM:s succé. Om tunneln hade byggts i dag, med nuvarande syn på medfinansiering, hade stockholmare och andra sörlänningar som använder skidbackarna i Åre, fått bidra till finansieringen och inte som det blev att länsanslaget nyttjades.

Min utgångspunkt är att länsanslaget ska användas för länsvägar, exempelvis för vägen från Munkflohögen via Raftsjöhöjden.
Det behövs mer och nya vägpengar. Väginvesteringar skapar tillväxt. Jag har därför tillsammans med Carina Asplund och Dan-Olov Westberg, uppvaktat Vägverkets generaldirektör med begäran om att Vägverket identifierar och utreder vägprojekt som kan finansieras med exempelvis betallösningar.

En konkret sträcka är ”vägen mellan broarna”, (Sannsundsbron/Vallsundsbron). Den vägen finns inte med i länsplanen, men skulle kunna korta avståndet från länets södra delar till Östersund och öka attraktionskraften för bostäder i Hackås-Oviken-Myrviken-området. Huvudargumentet som framförts mot bron är att risken finns att tung trafik väljer Vallsundsbron in i Östersund. Detta elimineras genom differentierade vägavgifter.

Att avgiftsfinansiera nya väginvesteringar är vanligt i andra länder. Den som åker tre mil mellan Stjördal och Trondheim får betala avgift vid två tillfällen.

Vi vill lyfta fram fler tänkbara finansieringsalternativ. Vi vill att Vägverket kommer med förslag som bidrar till att stärka länets utvecklingskraft. Och vi kräver att Vägverket tillämpar de nya principerna som säger att vid fördelning av vägpengar är det faktiska behov och trafikkilometer som styr, inte antalet invånare.

Per Åsling (c)

Artikeln publicerades i Östersunds-Posten 2010-01-26

Måndag 21 december är det middagsdags i Strömsunds kommun, närmare bestämt i Rossön. Kom och prata viktiga frågor med mig! Som motvikt till all julmat som du snart ändå kommer att vara less på så bjuder Lizas Kök på fläskfile eller stekt lax för 165/170 kr per person inklusive lättöl. Anmäl dig snarast via lizmarieb@hotmail.com eller 0624-202 50 så att vi vet hur många som kommer. Läs mer om middagsturnén här »

För drygt tre år sedan när jag först lanserade idén om en politikervecka i Åredalen såg jag behovet av att lyfta fram just tillväxtfrågor och entreprenörskap, ett behov som inte direkt minskat med den lågkonjunktur vi befinner oss i. Min målsättning är att både regeringen och oppositionen ska vara representerade på högsta nivå.

Tillväxtdagarna i Åredalen 2010 ser ut att bli precis så bra som jag hoppats.

Läs artikel hos Östersunds-Posten 2009-12-16 »

Se program och nyheter på Tillväxtdagarna i Åredalen 2010 »