PRESSMEDDELANDE 18 april 2011

Trafikverket efterlyser, genom Peter Renman, att politikerna måste trycka på för mer vägpengar till länet.

Vi kan inte annat än hålla med!

Skälet till den jämförelsevis klena utdelningen vid senaste infrastrukturpropositionen, är just att det inte var politiker som förde länets talan utan den statliga myndigheten Länsstyrelsen.
Vid nästa infrastrukturproposition kommer det att vara länets politiker som ansvarar för att lyfta fram och bevaka länets behov och möjligheter vid tilldelningen av resurser. Det kommer att ge en bättre utdelning i ett turist- och skogslän som Jämtland.

- Den trafikmängd som genereras genom turismen måste spela betydligt större roll vid fördelning av medel än vad den gör idag, säger Eva Hellstrand, kommunstyrelsens ordförande i Åre kommun och vice ordförande i Regionförbundets beredning för Infrastruktur och tillgänglighet

Men det är ingen tröst i det akuta läget. Det vi nu måste göra är att trycka på regeringen!

När centerpartiets Åsa Torstensson tillträdde som infrastrukturminister i början av förra mandatperioden avsattes omedelbart resurser i en ”Närtidssatsning”. Vi uppmanar nuvarande minister Elmsäter-Svärd att nu göra en motsvarande satsning.

För Jämtlands län bör det innebär det att det tillföras i storleksordningen 100 miljoner per år. Det är nödvändigt i vägberoende landsbygdslän som Jämtland!

- Jag kommer att ta upp frågan med Catarina Elmsäter-Svärd snarast, säger Centerpartiets riksdagsman Per Åsling i en kommentar.

Eva Hellstrand
Per Åsling

Vi måste öka den svenska livsmedelsproduktionen och stärka det svenska lantbruket. Jag har en debattartikel i Land om detta, läs mer här »

Pressmeddelande 2011-02-14

Scandinavian Biogas och EkoNord undersöker möjligheterna att etablera en storskalig biogasproduktion i Östersund. Upplägget är ett resultat av att EkoNord Invest AB investerade 10 miljoner kronor i en riktad emission som genomfördes av Scandinavian Biogas. Ett beslut om att anlägga en ny biogasanläggning beräknas kunna tas i slutet av juni 2011 när förstudier av de lokala förutsättningarna har slutförts.

– I Jämtlands län finns det tillgång på stora mängder restprodukter och avfall från skogs- och jordbruk samt hushåll, restauranger och kommunal verksamhet som idag är en outnyttjad resurs. Nu utreder vi hur och om vi kan ta om hand om dessa biprodukter och omvandla dem till lokalt producerad biogas för fordonsdrift. Syftet är att bidra till länets utveckling och fler arbetstillfällen samtidigt som vi gynnar svensk teknologi inom förnyelsebar energi och ersätter oljan, säger Per Åsling, styrelseordförande i EkoNord Invest AB.

Scandinavian Biogas och EkoNord Invest AB har ett gemensamt utvecklingsprojekt för att utreda möjligheterna att bygga och driva storskalig biogasproduktion i Jämtland. Scandinavian Biogas ansvarar för genomförandet av de förstudier som ska utvärdera såväl teknikval som lokala förutsättningar.

– Projektet är redan i full gång och innebär att vi tittar på hur en storskalig biogasanläggning bör utformas för att på bästa sätt för att omhänderta restprodukter från skogsindustrin, men vi utreder även förutsättningarna att ta hand om andra typer av organiskt avfall som finns lokalt, säger Erik Woode, Scandinavian Biogas Sverigechef.

Om utvärderingen kommer till ett positivt resultat planerar parterna att påbörja projekteringen under hösten 2011 med byggstart under våren 2012. Den storskaliga biogasanläggningen skulle i ett första steg kunna producera omkring 10 miljoner normalkubikmeter biogas per år vilket motsvarar omkring 11 miljoner liter bensin.

Scandinavian Biogas är en världsledande aktör inom utveckling och drift av biogasanläggningar. Bolaget är forskningsbaserat och verksamheten bygger på svensk teknik med inriktning på effektivisering av hela biogasprocessen, vilket bidrar till att miljöproblem med organiskt avfall hanteras och omvandlas till förnyelsebar energi.

I dag, måndag 7 februari, kommer centerpartisten och regionministern Anna-Karin Hatt till länet. Hon gör det för att få idéer om hur en ny politik för regional utveckling och tillväxt bör utformas. Vi vill skicka ett huvudbudskap från Jämtlands län. Vårt län är i första hand en resurs för landet – inte ett stödområde. Vi har kraften och viljan. Hjälp oss frigöra den.

Historien är tydlig. Ensidig tro på statlig regionalpolitik och befolkningsmål satta i Stockholm, har varit förödande för lokal initiativkraft och utveckling. För att vända trenden och skapa tio goda år av utveckling för länet måste vi sätta nya, egna mål och använda alla verktyg i verkstaden. Vårt mål som drevs i valrörelsen är enkelt att komma ihåg. Det lyder 10-10-10.

Första 10:an står för 10.000 fler invånare i länet till 2020. Det tre viktigaste åtgärderna för att lyckas med detta är:
• Ett regionalt ”frihetspaket”. Skapa frihet från statlig inkomstskatt eller frihet från studieskulder eller extra barnbidrag och flerbarnstillägg för de som flyttar in till regionen.
• En sammanhållen regional bostadspolitik. Planregler och kreditmöjligheter måste stödja dem som vill investera sitt liv och sina pengar i gles- och landsbygdsboende. Kommunerna måste ta ansvar för att det planeras på smartare sätt för mer bostäder i hela länet.
• Öppna regionalt immigrationskontor i länet. Regionen måste aktivt arbeta med att målsätta och skapa konkreta program för arbetskraftsinvandring.

Andra 10:an står för 10 000 nya företag i länet till 2020.
• Ge Inlandsinnovation AB den ledning, styrning och regelfrihet som gör att de 2 miljarderna används till sista öret .
• Förenkla hela spektrat av entreprenörsregler generellt och rikta särskilda insatser till företagande drivet av ungdomar, kvinnor och invandrare i vår region.
• Frigör vårdentreprenörerna genom ett fungerande och verkligt vårdval.

Tredje 10:an står för 10 000 nya jobb i länet till 2020. Men även det fordrar förstås politiska styrmedel.
• Halvera arbetsgivaravgifterna i hela länet. Skapa branschprogram för kompetensmatchning inom basnäringarna; jord/skog, livsmedel, turism och energiproduktion. Rikta det regionala utbildningssystemet efter dessa.
• Gör länet till försöksregion för utvidgade satsningar på nya tjänsteföretag. Rut och Rot bör följas av Råd och Rit. Rådgivningstjänster och IT-tjänster är en viktig del av den växande tjänstesektorn.

Välkommen till länet regionministern – vi hoppas att du gör vårt mål till ditt.
För centerpartiet i Jämtlands län
Per Åsling
Maria Söderberg
Karin Stierna
Mikael Westin
Eva Hellstrand
Thomas Andersson
Carina Zetterström
Anders Häggkvist
Maud Peeker

Nu finns mina motioner, 14 egna och 3 i samarbete med andra, att läsa via mitt riksdagsarkiv.

Energiomställningen är väldigt positiv för Jämtlands län. Nästa steg i avvecklingen av fossila bränslen är på väg…

Läs artikeln i Östersunds-Posten

Läs även ledaren i ÖP

Läs artikel i Länstidningen

Och en kommentar till här i Länstidningen

Alliansen är överens om satsningar på Norrlands inland. Det är en riskkapitalfond på två miljarder kronor. Pengarna är tillgängliga och verksamhet kan startas vid årsskiftet. Detta är det största politiska beslutet rörande Norrlands inland i modern tid, och det kommer att påtagligt underlätta för att länets befolkning ska kunna växa med 10.000 fler invånare till 2020, och att det kan skapas 10.000 nya jobb och 10.000 nya företag.

Läs mer i ledaren i Östersunds-Posten.
Här fins en artikel i Länstidningen.

Sedan jag beskrev mitt mål 10-10-10 (10 000 nya innevånare, 10 000 nya företag och 10 000 nya jobb om tio år) för någon vecka sedan har jag flera gånger fått frågan om det är möjligt. Och det är det givetvis.

Inte genom den politiska uppgivenhet som för några decennier sedan låg bakom de statliga (och lågt satta) befolkningsmålen för Jämtland, utan genom vår egen kraft, entreprenörskap och genom att vi aktivt arbetar med inflyttning även från andra delar av världen. Jämtlands län måste snarast få ett eget immigrationscentra, som dels marknadsför våra bygder, men framför allt jobbar med att jämna vägen för inflyttande. Immigranterna behöver hjälp med myndighetskontakter, de behöver rimliga lån till boende och födkrok. Hur många av oss länsbor har inte blivit frustrerade över bankernas misstro på byggande i landsbygd? Vi behöver finansiella instrument för att råda bot på problemet. Jag återkommer i den här frågan.

Att sätta mål och våga tro på dem är något som varit min ledstjärna i allt företags- och utvecklingsarbete som engagerat mig genom åren. Inte minst i Trångsviksbolaget, där många tillsammans vågade, och vågar tro. Jag tror på 10 000 nya innevånare i länet till 2020. Jag vet att det går.

Vi som redan bor här behöver inte övertygas om de kvaliteter som gör vårt län unikt. Maten, skogen och turismen är hörnstenar i den utveckling som byggs nerifrån och upp. Entreprenörsandan och den regionala identiteten lika så. Men det behövs ett samspel där fler än vi själva tror på våra mål.

Immigrationskontor kan vi sätta upp själva, med lite handlingskraft från näringsliv och regionala myndigheter. Men det krävs mer.

Jag vill försöka förverkliga ett regionalt frihetspaket, med möjlighet till frihet från statlig inkomstskatt eller frihet från studieskulder för dem som flyttar in. En tredje valmöjlighet är extra barnbidrag och flerbarnstillägg.

Jag har också pekat på behovet av en sammanhållen regional bostadspolitik, med generös planering och fungerande krediter för landsbygdsboende.

Till dessa konkreta åtgärder skulle jag vilja lägga några, kanske mindre konkreta, men lika avgörande, åtgärder. Den första handlar om att stödja lokala centrum, som ger service åt den omgivande landsbygden. Jag har aktivt försökt arbeta med att stoppa mack-döden på landsbygden som en del av detta.

Det finns sedan länge ett stort intresse för ”tätortsnära landsbygdsboende”, där man har tillgång till natur och avskildhet, men också till de bekvämligheter som tätorten ger. När den lilla tätorten dör och servicen försvinner är risken stor att också den omgivande landsbygden börjar förtvina.

I stor utsträckning är detta vad vi gjort i Trångsviken, där vi visat att också en mycket liten ort med ett strategiskt läge och med strategiska satsningar på närservicen kan växa och attrahera nya invånare.

Den andra åtgärden handlar om att stödja det lokala föreningslivet och byalagen, kanske med bygdepeng från vindkraft som lokalt utvecklingskapital.

Den tredje aspekten handlar om vilket ansvar man har som politiker. En förutsättning för Trångsvikens, liksom andra landsbygdssamhällens, utveckling, har varit en grundläggande samsyn över partigränser och andra liknande barriärer om avgörande delar i den lokala utvecklingspolitiken. Börja med mål och människor så kommer man långt.

Jag vet att målet 10-10-10 kan nås. Med vårt läns unika kvaliteter, med jämtarnas engagemang och kärlek till hembygden och med en förnuftig politik finns ingen anledning att tro något annat.

Öppet brev till:
Generaldirektör Inger Andersson, Livsmedelsverket
Generaldirektör Mats Persson, Jordbruksverket

Regelförenklingar för gårdsslakterier

Det är inte alldeles enkelt att komma igång med ett gårdsslakteri. På min länsturné på cykel häromdagen blev jag varse de olika problemen. Jordbruksdepartementet har visserligen lyckats bäst av alla departement med sitt arbete att minska på regelkrånglet, med hela 37 procent, och det över alla områden. Men trots regeringens olika regelförenklingar på området, finns alltjämt en rad hinder. Det handlar bland annat om alla krav som finns för att få verksamheten godkänd. Många olika myndigheter ska här säga sitt. Kylkrav, rengöringskrav, avfallskrav, många är de krav som ska uppfyllas och dessutom dokumenteras, ofta varje vecka. Annars blir det böter. Regler och metoder för besiktning kan också vara svåra att klara av.

Att starta gårdsslakterier blir allt mer intressant för många företagare och jordbrukare. Det handlar om att erbjuda en medveten konsument närproducerat kött från djur som betäcks, föds, växer upp, slaktas och styckas på ort och ställe. Inte sällan försäljs köttet också på gården, i en gårdsbutik.

Närproducerat och småskaligt är två nyckelord för denna verksamhet som verkligen ligger i tiden. Är produkterna därtill ekologiska och KRAV-märkta ökar intresset av att köpa ännu mer. Konsumenterna vill kunna följa hela kedjan. Det känns tryggt och är bra för djuren och miljön. Dessutom medverkar man med sina köp till bärkraftiga företag både inom primärproduktion och förädling.

De jordbrukare som jag har mött och som sysslar med detta menar att gällande regelverk hos myndigheter inte utvecklas i samma takt som intresset för småskalig verksamhet. Regelverket möter inte heller upp det ökade intresset i samhället för att handla närproducerade varor. De hävdar till och med att om de vetat om hur många regler och hur mycket byråkrati som omgärdar slakteriverksamheten, så hade de aldrig dragit igång det hela. Regelsystemet måste nu förändras. Det är inte rimligt att samma krav ställs på stora industriella slakterier, som på små gårdsslakterier med mer begränsade resurser.

Min fråga till er är nu: Vad avser ni göra för att underlätta för dem som vill starta eller som redan bedriver gårdsslakterier?

Per Åsling, riksdagsledamot (C) i Jämtlands län

Replik på debattartikel i ÖP 24 juli av Susanne Pripp och Eva Östling Ollén

Tjänstesektorn är en av de kraftigast växande branscherna i Sverige. Här kommer många av framtidens jobb och nya tjänster att växa fram. Men precis som artikelförfattarna skriver, är de höga kostnaderna en tröskel för företagen att anställa. Med en kraftigt sänkt tjänstemoms skulle många fler ungdomar få möjlighet till anställning. Det skulle också betyda att problemen med den svarta marknaden skulle minska.

Som ordförande i Centerpartiets skattegrupp har jag medverkat att lyfta frågan.I vår rapport prioriteras en sänkning av tjänstemomsen till 12%. Inte minst i vårt län, med den stadigt växande turism – och matupplevelsebranschen, skulle den sänkta momsen skapa många nya jobb. Centerpartiet står också bakom detta krav nu och vi kommer att fortsätta att driva frågan aktivt. Vi har, för att citera Pripp och Östling Ollén, helt enkelt inte råd att låta bli att sänka tjänstemomsen.

Per Åsling