Det är angeläget att skapa underlag för fler människor att flytta hit. Därför måste politiken underlätta för fler och växande företag, för större rörlighet på fastighetsmarknaden och för kreditgarantier vid nybyggen.
Vi i Centerpartiet vill att staten ska kunna ge garantier med upp till 90 procent av produktionskostnaden, för att underlätta nyproduktion på landsbygden av bostäder, industrilokaler, butiker och andra verksamhetslokaler.

För att frigöra hus som i dag bara används som fritidshus föreslår vi även en sänkning av reavinstbeskattningen. På så sätt blir fler fritidshus permanentboenden och det kommer att lysa i fler fönster under mörka höstkvällar när semestrar och älgjakt är slut.

Brist på tillgängliga bostäder och kommersiella lokaler, samt svårigheter att bygga nya, är ett stort problem på landsbygden i Jämtlands län.

Många vill bo i mindre orter, men får inte tag på en bra bostad. Särskilt stor är bristen för unga och äldre som söker ett lämpligt, billigt boende. Det saknas också lämpliga lokaler att bedriva verksamhet i. Vid nybyggnad är det ofta stora problem att få lån. Detta hämmar utvecklingen i bygderna! En by och en bygd behöver kunna erbjuda många typer av boende och kommersiella lokaler för att utvecklas.

För att underlätta för nybyggnationer i Jämtlands län har jag lyft denna fråga till finansmarknadsminister Mats Odell (KD): Vad är han beredd att göra för att via statliga byggnadskrediter underlätta kapitalförsörjningen för nybyggnad, och därmed boende, på landsbygden?

Artikeln publicerades i Östersunds-Posten 2010-05-30

Rex Wagenius och Anders Pålstam har delat med sig av sina erfarenheter som unga företagare. Detta tar jag med mig i mitt arbete. Läs mer i artikeln i Östersunds-Posten.

Jag har bevistat kapitalmarknadsdagarna i Åre, som nu arrangerades för första gången. Det är en ny mötesplats som ger möjligheter att knyta kontakter och skapa nätverk. I år var temat ”Business and Sports”.
Inledningsvis medverkade bland annat Lasse Lindqvist som berättade om Peak Innovation, Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber samt Skistars vd Mats Årjes.
Flera av länets noterade bolag presenterade sina verksamheter under dessa dagar (22-23 april), däribland H1 Communication, Mählers International och Diös.
Diskussioner handlade bland annat om vilka faktorer som driver utveckling, vad som behövs för att skapa tillväxt, och hur man ser på framtiden. I de spontana diskussionerna i pauserna handlade samtalen ofta om finansiering och kreditfrågor.

Det är angeläget för näringslivet i regionen, Jämtlands och Västernorrlands län, att ha sådana här mötesplatser. Initiativtagare och drivande kraft bakom arrangemanget är Jens Edlund. Jag hoppas att han kände sig lika nöjd med det här lyckade arrangemanget som deltagarna var. Uppskattningsvis 150-200 personer deltog och det var ett allmänt uttalat önskemål att dessa kapitalmarknadsdagar blir en årlig tradition.

I samband med kapitaldagarna presenterades en världsnyhet, en eldriven snöskoter, av vd:n Pontus Sandell vid det östersundsbaserade bolaget Elmacchina. Jag tog chansen att provköra och det var en stor upplevelse. Jag kände mig som tonåring på nytt. Fördelar med fordonet är att det inte ger direktutsläpp av koldioxid i naturen och inte bullrar lika mycket som klassiska skotrar.

Att själv få välja är en viktig rättighet. På alla områden. Inte minst inom vården finns det många vinster med ett fritt hälsoval. För det första att makten flyttas från politikerna till medborgarna. Från beslutsfattare till patienter. Alla är vi någon gång i livet patienter, och vi vet hur viktigt det är att känna trygghet och tillit i vården. Med större valfrihet, kan man känna just det. Ökad konkurrens vässar dessutom kvaliteten.

En annan vinst med Hälsovalet är att det kan öka sysselsättningen. I hela landet. Vi vet att det finns läkare och företagare i glesbygd i Jämtland som inget hellre vill än att etablera sig i sin hemort. Och som också har kompetens och folks förtroende. Låt oss se till att de kan etablera sig! Med fler läkare och företagare runt om i bygderna ökar tillgängligheten i vården. Det tjänar vi alla på! Fler utförare inom vården kommer dessutom att behövas i glesbygden, men en åldrande befolkning.

Vårdföretagare i Jämtland län möts av stort intresse och nyfikenhet men även med viss oro. Det vanligaste argument vi möter är att det är mycket svårare att införa valfrihet i glesbygd än i tätort. Vi anser inte att så är fallet, även om man ibland får ställa sig andra frågor i glesbygd. Det är bara att peka på erfarenheterna från vårt grannland Norge där man har gått en annan väg. Det kan exempelvis vara långt mellan patienterna när vård ska ges i glesbygd. Då kan det löna sig för kommuner att samarbeta med närliggande landsting så att man kan erbjuda fler patienter vård inom ett område, även om det inte är inom samma landsting.

Vinst nummer tre rör vårdpersonalen. Hälsovalet ger de offentligt anställda fler arbetsgivare att välja bland. Och med en ökad konkurrens, skapas fler alternativ. Och det ges fler möjligheter att söka arbete. Det är utan tvekan stimulerande för all personal, inte bara inom vården, att erbjudas förnyelse och vidareutveckling i sina jobb. I glesbygdskommuner startas ofta små och lokala företag. Främst är det kvinnor som arbetat i offentlig vård och omsorg, och som väljer att starta eget. Ta till vara dessa eldsjälar så att de brinner men inte bränner ut sig!

Vi vill självklart att villkoren mellan olika vårdgivare ska vara de samma. Konkurrensneutralitet ska råda. Det betyder bland annat att samma ersättningsnivå ska gälla för olika företag som för landstingets egen verksamhet. Men minst lika viktigt är att uppdraget eller åtagandet inte är för brett, utan gör det möjligt även för små enheter att etablera sig. På så sätt kommer vi bort från stafettläkare och får istället en fast läkarkontakt även i glesbygd.

Vi vet att mångfald, trygghet och valfrihet är något som efterfrågas starkt inom vården. Hälsovalet är en reform i rätt riktning!

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
Anders W Jonsson, pol.sak. Regeringskansliet
Per Åsling, riksdagsledamot (C)
Marianne Larm-Svensson, landstingsråd (C)

Publicerades i Östersunds-Posten 2010-04-22

När regeringen i november tar bort revisionsplikten för mindre aktiebolag kan bolag i länet spara uppskattningsvis 40 miljoner kronor. Pengar som då kan användas till investeringar och utveckling.

Av länets knappt 4 500 aktiebolag är det ungefär hälften som berörs av regelförenklingen. Besparingen ligger ofta på mellan 10 000 och 20 000 kronor per bolag och år. För små företag är pengarna ett viktigt tillskott.

Företag ska uppfylla minst två av tre krav som är: max tre anställda, en nettoomsättning på mindre än 3 miljoner och en balansomslutning på mindre än 1,5 miljoner. Ett aktiebolag som vill slippa revisionsplikten måste registrera det hos Bolagsverket.

Allt som görs för att företagens administrativa börda ska bli lättare att bära är positivt. Regeringen har hittills genomfört 172 åtgärder för att förbättra företagsklimatet, och mycket mera är på gång.
Den slopade revisionsplikten är ytterligare ett vallöfte som infriats. Fler och växande företag är en förutsättning för att jobb och tillväxt ska skapas, för alla i hela landet.

Bakom beslutet om frivillig revisionsplikt ligger i allra högsta grad Centerpartiet.

Det är en arbetsseger för näringsminister Maud Olofsson. Hon har slitit som en nordsvensk häst i skogsbruket medan finansminister Anders Borg stretat emot. Det säger Företagarnas vd, Anna-Stina Nordmark Nilsson, om regeringens förslag om slopad revisionsplikt för småföretagen.

Det är till stor del Centerpartiets förtjänst att det görs mycket för länets och landets företagare.

Vår uppfattning är fortfarande att revisionsplikten ska slopas generellt för småföretag. I nästan alla EU-länder är de små företagen redan undantagna från revisionsplikt.

Per Åsling (C)

Publicerades i Östersunds-Posten 2010-04-19

Pressmeddelande 2010-03-26

Per Åsling (c):

- Det blev fel att jag åkte till Göteborg.

Per Åsling, riksdagsledamot för Centerpartiet i Jämtlands län, kommenterar sin utkvittning från den uppmärksammade riksdagsvoteringen om uranprospekteringen.

- Jag inser att jag resonerade fel. Jag borde ha varit på plats i kammaren och avstått från att rösta, istället för att resa till Göteborg för att jobba med turismfrågor. Turismfrågor är sannerligen väsentliga för vårt län men jag borde ändå den här gången ha valt annorlunda.

- Jag försökte i riksdagsdebatten göra det tydligt varför jag inte kunde rösta på regeringens förslag, men jag borde ha insett att utkvittningen skulle dränka den förklaringen. Detta drar jag lärdom av.

Utgången av voteringen hade blivit densamma oavsett om Per Åsling stannat i riksdagen eller ej.

– Jag kommer nu mot regeringen att fortsätta driva frågan utifrån de krav som Centerpartiet i Jämtlands län lagt fast. Inte minst mot bakgrund av den vilja som den rödgröna oppositionen visar att inskränka det kommunala vetot. Den som lyssnade på debatten i kammaren fick den inställningen mycket tydligt formulerad från socialdemokratiskt håll.

Som jag tidigare konstaterat blev Åredalen – Tillväxtdagarna i Åre väldigt lyckade. Det var en väldigt bra diskussion med många kvalificerade deltagare. Utgångspunkten var lokal och regional tillväxt och där har nu Åre och Jämtlands län klivit fram som tillväxtkommun respektive stark region. Åre är den enda kommunen i Norrlands inland som haft befolkningstillväxt under flera år.

Jag vill tacka Sparbankerna och Swedbank som möjliggjorde arrangemanget. Primus motor har bankdirektör Mikael Sekund varit. Det är hans idoga arbete och uthållighet som resulterat i ett mycket bra program med många tungviktare. Från sparbanksrörelsen har Sparbankernas Riksförbunds ordförande Lennart Ohlstenius och vd Öivind Neiman spelat avgörande roller. Uppbackningen från Swedbanks koncernchef Michael Wolf kom att bli väldigt betydelsefull.

Jag vill också tacka alla som medverkade till det givande programmet.

Nu jobbar vi för att Åredalen/Tillväxtdagarna nästa gång ska hållas 18-19 mars 2011. Att både Sparbankerna och Swedbank så önskar bekräftades i ett handslag mellan Lennart Ohlstenius och Michael Wolf.

I arbetet inför 2011 är det viktigt att vår region kliver fram ännu tydligare och jag utgår från att det blir så, eftersom regionala företrädare för Svenskt Näringsliv, Företagarna och LRF bekräftat det. Jag hoppas också att företrädare för jordbruk och mathantverk medverkar så att matsedeln består av delikatesser från Jämtlands län.

Idén om en arena där näringslivet bjuder in till diskussion om hållbar utveckling på lokal och regional nivå visade sig just så bra som vi hoppats.

Tillväxtdagarna i Åre anno 2010 är ett bra forum för samtal och möten, och vi lyckades även med ambitionen att samla människor som har engagemang och kunskap om hållbar regional tillväxt. Fokus för dagarna är entreprenörskap och företagsamhet.

Punkter i programmet handlar exempelvis om hur morgondagens arbetsmarknad kommer att se ut, var de nya jobben finns och hur fler företag kan startas, liksom att förmå befintliga företag att växa, hur de unga ska stimuleras att starta företag och hur de kan ta sig in på arbetsmarknaden.

Med så många erfarna och respekterade experter, företrädare för näringslivet och politiker från regerings- och riksdagsnivå blir debatterna spänstiga och seminarierna intressanta. För egen del medverkade jag i ett seminarium på temat: ”Vad man kan lära av Åre, tillväxtkommunen som växer och växer” där jag berättade om de erfarenheter vi gjort i Trångsviksbolaget.

Holiday Club är en bra lokal för ett sådant här arrangemang och det bidrar till den positiva känslan.

Tack vare god uppslutning och en tydlig vilja att Åredalen ska bli ett återkommande arrangemang har vi redan nu beslutat att bilda ett bolag som ska arrangera framtida Tillväxtdagar i Åre. De som finns med i diskussionen är Åreföretagarna, Trångsviksbolaget, Swedbank, Eon, Tidningsutgivarna och LRF. Jag hoppas att flera vill vara med. Då vill jag särskilt lyfta fram Sparbankerna som har gått i bräschen för att få till årets tillväxtdagar.

Ambitionen är att Tillväxtdagarna nästa år ska hållas 18-19 mars 2011. Tunga representanter från näringslivet har redan bekräftat att de kommer, däribland Lars Idermark, vd för KF samt blivande ordförande för Swedbank, Michael Wolf, koncernchef Swedbank, Håkan Buske, koncernchef Eon samt Tomas Brunegård, vd Stampen.

I måndags talade jag för företagare, företagarföreningar och folk som arbetar med näringslivsutveckling i Ragunda kring tre punkter på temat: ”Skatteverktyget måste användas för att öka nyföretagande och innovationssatsningar”:

1. Inför ett skattebefriat nyföretagarkonto

2. Inför riskkapitalavdrag för privatpersoner som investerar i företag

3. Inför avdragsrätt för privatpersoner och företag som investerar i forskning och i produktutveckling i externa företag

Dessa tre punkter finns också med i vårt arbete i Centerpartiets nationella skattegrupp som jag leder. Politiken måste underlätta nyföretagande på olika nivåer. Skatteincitamentet måste nyttjas på nationell nivå.

Jag påtalade också behov av att kommunen agerar för att skapa nya marknader, bland annat genom att konkurrensutsätta verksamhet. En annan ny marknad är satsningar på förnyelsebar energi. Där är potentialen stor både för bioenergi och vindkraft i Ragunda kommun. Här gäller det att myndigheter och företag jobbar tillsammans. Jag lyfte frågan om förnyelsebar energi eftersom det torde vara det område där potentialen är allra störst för jämtländska företagare.

Jag hade också det hedersamma uppdraget att dela ut Centerpartiet i Ragundas utmärkelse ”Guldklövern” till Gun-Marie Persson för hennes arbete i Ragundadalens Turism. Det märktes tydligt att hon är en entreprenöriell och innovativ person som är en både samlande och drivande kraft.

Jag fick under dagen träffa många entreprenöriella människor, både företagare och samhällsutvecklare. Signifikant var att alla signalerar starkt engagemang, att de vill mycket och att de har stark framtidstro.

Stämningen när jag besökte Ragunda kändes väldigt positiv. Det finns definitivt hopp. Det är uppenbart att Mikael Westin har en stark och förtroendefull ställning bland kommuninvånarna. Förväntningarna på honom är stora och jag är övertygad om att han kommer att uppfylla dem.

Onsdag 3 mars
Frukost med folk på jordbruksdepartementet
Riksdagsarbete
Två voteringar
Möte med Almega och Svenskt Näringsliv
Diskussion om riskkapital

Torsdag 4 mars
RIksdagsarbete
Finansutskottet frågar ut riksbankschefen Stefan Ingves
Träffar personer som arbetar för att utveckla järnvägstrafiken med fokus på att flytta god från lastbil till järnväg. Jag ska också få information om nyöppning av tidigare nedlagda sträckor längs Inlandsbanan söder om Mora.
Möte med riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Fredag 5 mars
I Mora för Nordiska parlamentariska skidmästerskapet

Lördag-söndag 6-7 mars
Arbete på hemmaplan

Måndag 8 mars
Besöker Ragunda kommun under ledning av Micke Westin.